Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Hälsö- och sjukvård. Av C. E. Waller och R. Moosberg - 3. Kommunalförvaltningen - Kommunernas självstyrelse. Av G. A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
för tuberkulossjuka \ id försörjningsinrättningar intagna. Antalet uppgick, enligt
nyssnämnda årsberättelser, år 1901 till 120 med 31 928 underhållsdagar och år 1913 till
309 med 30 133 underhållsdagar; sjukplatsernas antal var resp. 120 och 182.
Enligt en företagen specialundersökning uppgick antalet vårdplatser för lungsiktiga
vid slutet av år 1913 till 3 513; anläggningskostnaderna uppgingo till över 15
milj. kr. Dessutom funnos sommar- och dagsanatorier med 267 platser, 1 sjukhus
med 100 platser för barn med kirurgisk tuberkulos, 3 kustsanatorier med 390
platser för tuberkulösa barn, 28 upplysnings- och understödsbyråer för
tuberkulossjuka samt 4 barnhem med 74 à 87 platser för isolering av friska barn från
tuberkulösa hem. Den största anstalten, 452 platser, är Söderby sjukhus för
Stockholms kommuns tuberkulösa. Av privata sanatorier finnas tre större, Mörsil
öppnat redan 1891, Romanäs och Sävsjö från 1907 samt flera mindre (ej
inräknade ovan).
3. KOMMUNALFÖRVALTNINGEN.
Kommunal självstyrelse utövas i Sverige dels av länen, dels av
kommunerna. I bägge fallen, särskilt i fråga om de sistnämnda, råder den
bestämda åtskillnad mellan land och stad, som är ett så karakteristiskt drag
för Sveriges förvaltning. —■ Yi skola här först behandla kommunerna.
I äldre tider funnos kommunala myndigheter även för häradena och för
byarna; av dessa återstå numera endast några svaga rester beträffande
häradena, väsentligen för behandling av vägärenden (se avd. angående
landsvägarna, Del II). —- Taxeringsnämndernas distrikt omfatta ofta flera
kommuner.
Kommunernas självstyrelse.
Den kommunala självstyrelsen har i vårt land allt sedan kristendomens
införande varit nära förbunden med kyrkoförsamlingarnas självstyrelse
beträffande de kyrkliga angelägenheterna, och än i dag sammanfalla i
Sverige i regeln kommunerna till sitt område med kyrkosocknarna (de
större städerna äro dock delade i flera kyrkoförsamlingar).
Genom nu gällande lagstiftning, av år 1862. äro emellertid kyrkliga
och världsliga ärenden strängt åtskilda även inom kommunerna och
behandlas av särskilda såväl beslutande som förvaltande myndigheter. En
egenhet för Sverige är, att utom i några större städer till den kyrkliga
kommunen är förlagd behandlingen av folkskoleväsendet. — Vi hava här
att sysselsätta oss blott med den världsliga kommunen; för den kyrkliga
redogöres under avd. Kyrkliga förhållanden.
Den kommunala självstyrelsen är urgammal i Sverige. De fria männen
besörjde själva i äldsta tider byns, häradets och landskapets förvaltning på
bystämmor, härads- och landskapsting. Men när de olika landsdelarna
sammansmälte till ett rike, övergick en stor del av den folkliga självstyrelsen till
Statens myndigheter, hövdingar, fogdar och länsmän, eller till kyrkoherdar
och adliga sockenherrar ute i bygderna. Sockenstämman såsom beslutande
och kyrkorådet såsom verkställande myndighet finnas dock alltifrån
reformationens dagar, ehuru först 1817 närmare bestämdes, vad som förut mest skett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
