Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 3. Kommunalförvaltningen - Kommunernas självstyrelse. Av G. A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNERNAS SJÄLVSTYRELSE.
2(35
I regeln motsvaras röstetalet av i vidstående tabell upptagna
taxeringsvärden och inkomstbelopp. Den, som har inkomst av olika slags
fastighet eller av både fastighet och av kapital eller arbete, får så många röster
som sammanlagda inkomstbeloppet berättigar till.
C) De kommunala myndigheterna äro dels beslutande, dels
verkställande. I fråga om de beslutande myndigheterna råder det egendomliga
förhållandet, att i regeln denna befogenhet icke utövas av något slags
representation utan omedelbart av samtliga röstägande själva. På detta
sätt händer, att man får se beslutande kommunalförsamlingar på flera
hundra, ja till och med tusentals personer.
Detta ultrademokratiska system (en direkt avkomling av den gamla
urgermanska folkförsamlingen) härskar med några få undantag på
landsbygden. I städerna däremot är detsamma tillåtet endast för de minsta
(med 3 000 inb. eller därunder). Även dessa småstäder hunna för övrigt
välja en representation, om de så önska, och detta är så gott som regeln,
men för de större städerna är detta såsom nämnt obligatoriskt.
Den diskuterande och beslutande allmänna folkförsamlingen kallas på
landsbygden kommunalstämma, i städerna allmän rådstuga.
Landskommunerna kunna utse kommunalfullmäktige, minst 20, högst 40
efter folkmängden. De väljas proportionellt såsom landstingsmän.
Kommunalstämman bibehåller dock sin beslutanderätt i viktiga frågor. Endast
1 större köpingar och några landskommuner hava kommunalfullmäktige
införts.
Kommunalstämman väljer själv ordförande och vice ordförande för fyra år,
men å allmänna rådstugan är borgmästaren självskriven ordförande.
Ordinarie kommunalstämma skall hållas tre gånger årligen, nämligen i mars,
oktober och december. Däremellan hållas extraordinarie sammanträden för vissa
ärendens behandling. Allmänna rådstugans ordinarie sammanträden äro blott
tvenne årligen: i maj och december.
Kommunalstämma och allmän rådstuga besluta i kommunens
allmänna angelägenheter, välja dess verkställande myndigheter samt innehava
den kommunala beskattningsrätten.
Kommunalshatten fastställes i visst förhållande till de skattskyldigas
taxerade inkomster, varvid inkomsten av jordbruksfastighet beräknas till
6 % och av annan fastighet till 5 % av taxeringsvärdet.
Kommunalskattens storlek bestämmes alltså att utgå med ett visst belopp för varje
inkomsthundrade av kronor inkomst.
För bestridande av vissa utgifter uttaxeras skatt icke på alla de skattskyldiga
utan blott på en eller flera av de fyra grupper, i vilka dessa äro fördelade,
nämligen sådana som skatta för: a) i mantal satt jordbruksfastighet; b) annan
jordbruksfastighet; c) annan fastighet; samt d) inkomst av kapital och
arbete. ■—■ För avverkat virke utgår som skogsaccis en kommunal skatt med högst
2 % av taxeringsvärdet. — En uttryckligen av lagen medgiven extra skatt,
som kan av kommunen beslutas, är hundskatten, som dock icke får sättas
till högre belopp än 15 kronor årligen för varje hund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
