- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
282

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 3. Kommunalförvaltningen - Länens självstyrelse. Av G. A. Aldén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.

Länens självstyrelse.

Länens representativa församlingar kallas landsting. Länen kunna av
Regeringen delas i flera landstingsområden, vilket dock liar skett endast
med Kalmar län, som har två landsting.

Städer, som äga mer än 1I1S0 av Sveriges hela folkmängd äro icke
representerade i landstingen, utan i dessa fullgöras landstingens åligganden av
stadsfullmäktige. Dessa städer äro Stockholm, Göteborg, Malmö och
Norrköping ävensom Gävle, den sistnämnda staden på grund av en äldre
bestämmelse, enligt vilken för utträde ur landsting fordrades blott 25 000 inb.

Landstingsmännens antal växlar mellan 22 och 96 och utgör i medeltal
49 i varje landsting. Desamma väljas särskilt å land och i stad, en
landstingsman för varje valkrets och därutöver, i städerna en för varje fullt tal
av 3 000 inb., på landet en för varje fullt tal av 5 000 inb. Valkrets är
på landet domsagan; har domsagan 30 000 invånare eller däröver, delas
den i valkretsar. Smärre städer förenas i en valkrets. Valen förrättas
omedelbart med slutna sedlar, i regel å kommunalstämmor och allmän
rådstuga, och ske enligt graderad skala ocli proportionell valmetod (sid. 266
o. 291) för varje valkrets. För valbarhet till landstingsman fordras 25
års ålder, att bo inom länet samt äga rösträtt inom valkretsen. Kvinnor
äro icke valbara. Valen gälla för fyra år. Landstingsman uppbär
reseersättning och, om han bor utom den ort-, där landsting hålles, ett
dagtraktamente av 6 kr.

Lagtima landsting sammanträder årligen i september, i länets residensstad,
men kan ej vara samlat mer än högst åtta söckendagar. Ordförande tillsättes
av Regeringen bland tingets ledamöter. Landshövdingen har rätt att deltaga
i överläggningarna men ej i besluten. Vid omröstning har varje ledamot
en röst; för vissa beslut fordras 2/3 av de avgivna rösterna, annars enkel
plura-litet. Motionsrätt tillkommer Regeringen, länsstyrelsen samt envar av
landstingets ledamöter. Alla viktigare beslut måste, för att bliva giltiga,
fastställas av länsstyrelsen; över vägrad sanktion kan klagan föras hos
Regeringen.

Vid 1912 års slut utgjorde landstingens tillgångar nära 46 milj. kr. och
skulder 19 milj. kr.

Landstingen behandla ärenden, som avse den allmänna hushållningen
inom länet, näringarnas utveckling, samfärdsmedel, hälsovård,
undervisning m. m. Det viktigaste föremålet för deras omsorger har blivit
sjukvården, som upptager mer än 70 % av alla deras utgifter (jfr Tab. 59).
Inkomsterna hänföra sig till brännvinsförsäljningsmedlen (jfr sid. 699),
legosängsavgifter å sjukhusen m. m.; där ytterligare tillskott behöves,
pålägger landstinget skatter, nämligen dels en personlig skatt för
sjukvården, utgående med högst 50 öre pr vuxen, ej särskilt befriad man samt
hälften för kvinna, dels en skatt (»landstingsskatt»), som utgår i viss
proportion till den taxerade inkomsten, i likhet med vad som sker i
kommunerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free