- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
286

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Rättens historia. Av K. G. Westman - Privaträtt. Av C. G. E. Björling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.

slutligen antaget av Riksdagen år 1734 samt av Konungen stadfäst att
gälla från den 1 september 1736. Den nya lagboken »Sveriges rikes lag av
år 1734» intar värdigt sin plats i raden av svenska lagkodifikationer.
Utarbetad på grundval av landslag och stadslag jämte senare lagstiftning
och rättspraxis, sammanför den inom ramen av en kodifikation lands- och
stadsrätt, minskande, men icke upphävande olikheten dem emellan. I
språk, systematik och innehåll tillvaratagande inhemska traditioner,
innebär den, ehuru i mycket beaktande den tysk-romerska rättens insatser i
svenskt rättsliv, en den svenska rättens självständighetsförklaring gent
emot denna främmande rätt.

Den form för lagarbetet, som skapades genom lagkommissionens
tillsättande, har sedan bibehållits, ehuru vid dess sida även andra former
kommit till användning. Lagkommissionen själv fortsatte sin tillvaro till år
1808, och med några avbrott har sedermera en liknande institution varit
verksam inom lagarbetet, kallad först lagkommitté, senare lagberedning.
Från lagkommissionen ha dess efterföljare tagit i arv en omsorgsfullhet
och noggrannhet vid lagtextens utarbetande, större än vad som förekommer
i de flesta andra länder. Behovet av mera genomgripande
rättsändringar framträdde först sedan upplysningstidens idéer gjort sina
verkningar gällande. För vår straffrätt, alltid jämförelsevis mild. kom en
tid av reformer i humanitär riktning, utmynnande i den nya strafflagen
av år 1864, och inom privaträtten tillgodosågos individualismens
fordringar genom införandet av lika arvsrätt för man ocb kvinna, friare
förfoganderätt för den enskilde över fast egendom o. s. v. Den ekonomiska
omvälvning, som tar sin början under 1800-talets förra del, medför den
gamla närings- och skifteslagstiftningens ersättande med nya lagar samt
en rikare utbildning av obligationsrätten o. s. v.

Lagstiftningsarbetet, som under förra delen av 1800-talet stod under
inflytande av Code civil, har i senare tid röjt stark påverkan från
Tyskland, varjämte det samarbete, som inletts med Danmark och Norge ej
gått spårlöst förbi. Då härtill kommer, att man under uppgivande av
alla tankar på åstadkommandet av en ny stor lagkodifikation slagit in
på de delvisa reformernas väg, har ej blott den svenska rättens
självständighet lidit onödigt stort intrång, utan även enhetligheten råkat i fara. Den
svenska rätten befinner sig för närvarande i ett övergångsskede, som
ställer stora fordringar på lagstiftare, domare och rättsvetenskapens män.

Privaträtt.

Huvudkällan för den nuvarande svenska privaträtten är ännu i dag
1734 års lag, som i hithörande delar — företrädesvis Giftermåls-, Ärvda-,
Jorda-, Byggninga- och Handelsbalkarna — bevarar stadganden, nära
nog ordagrant fortlevande sedan medeltidens landskapslagar, vid sidan
om lagbud med senare tiders prägel. Ett oavlåtligt bedrivet
lagstiftningsarbete har emellertid dels ändrat den gamla lagen i en mängd punkter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free