- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
287

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Privaträtt. Av C. G. E. Björling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRIVATRÄTT.

287

dels också efter hand vetat att lägga allt flera sidor av den borgerliga
sammanlevnaden under skriven lags herravälde. Blott på enstaka
punkter, såsom beträffande arbetsavtal och s. k. ideella föreningar (bl. a.
ar-betar- och nykterhetsorganisationerna), hava meningarna brutit sig för
starkt mot varandra för att positiva resultat av lagstiftningsarbetet skulle
kunnat vinnas. Privaträttens gestaltning avspeglar sålunda, om än
brutet och långt ifrån fullständigt, den fortgående allmänna
samhällsutvecklingen.

Också den ökade mellanfolkliga samfärdseln kommer till uttryck i
privaträtten. Genom konventioner mellan ett flertal stater, bland vilka
Sverige icke brukar saknas, lägges grunden till en internationell
privaträtt, som redan på familjerättens och den immateriella förmögenhetsrättens
områden fått avsevärd betydelse. Och för de tre skandinaviska
ländernas del har en önskvärd likformighet, i åtskilliga fall till och med
ordagrann överensstämmelse, ernåtts inom stora delar av den nyare
privaträttsliga lagstiftningen; växellagen, sjölagen och lagen om köp och byte
av lös egendom förtjäna här framför allt ihågkommas. Detta samfällt
skandinaviska lagstiftningsarbete, som alltjämt bedrives i ganska
betydande omfattning, har på sista tiden resulterat i åtskilliga nya lagar, bl. a.
om äktenskaps ingående och upplösning, vilka i Sverige redan tillhöra
den gällande rätten, under det att motsvarande förslag i Danmark ocli
Norge ännu vänta på de lagstiftande myndigheternas sanktion.

Som naturligt är, har principen om den enskildes självbestämningsrätt,
som så allmänt gjort sig gällande under närmast förflutna århundrade,
också genomträngt vår privaträtt. Det förut så starka släktintresset har
fått vika; helt utplånat är det dock ingalunda, givetvis minst inom
familjerätten. Kvinnans likställighet med mannen har ävenså tämligen
fullständigt genomförts. Myndig blir numera den ena som den andra vid
tjuguett år; att ungmön äger utan vidare avstå från att bli myndig
erinrar om den äldre ordningen, enligt vilken den ogifta kvinnan städse
förblev omyndig. Inom familjen äro däremot man och hustru rättsligen
icke likställda; såsom innehavare av bestämmanderätten i hemmet, såsom
hustruns målsman och de omyndiga barnens förmyndare intar mannen en
mera gynnad ställning, varemot hustrun å sin sida i förhållande till
makarnas borgenärer åtnjuter ett särskilt skydd, så att hennes
betalningsansvar blir lindrigare än den ogifta kvinnans.

I motsats till den individualistiska riktningen inom privaträtten
framträder emellertid också en annan princip, samhällsintressenas. För dessas
skull har en mångfald av inskränkningar stadgats i ägarens fria
förfogande över sin jord, beträffande skogens avverkande, vattnets
uppdäm-mande eller avledande, mineralbrytning, jakt och fiske m. m. Ett
samhällsintresse är det också, som föranlett de begränsningar av
avtalsfriheten, genom vilka lagstiftningen velat bereda den ekonomiskt svagare
parten i vissa avtalsförhållanden ett skydd mot förtryck från den
starkare medkontrahentens sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free