- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
289

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Privaträtt. Av C. G. E. Björling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRIVATRÄTT.

289

stort inflytande, vilket dock numera fått träda tillbaka för överinseendet
från det allmännas sida.

Det tillkommer sålunda domstol att avgöra, huruvida en omyndig persons
behov av förmyndare skall tillgodoses inom släkten eller genom oskyld man.
Likaså är det domstolen, som med biträde av kommunala förtroendemän har
överinseendet över förmyndarens förvaltning av myndlingens egendom. I själva
förvaltningen är däremot förmyndaren tämligen enväldig; blott i fråga om
myndlingens fasta egendom gälla vissa inskränkningar i förmyndarens
dispositionsrätt. Förvaltning av myndlingarnas penningmedel genom offentlig myndighet
förekommer blott i Stockholm, där Förmyndarkammaren sedan gammalt fullgör
denna funktion.

De huvudgrunder, på vilka vår arvsrätt vilar, kunna sägas vara
följande: en delvis mycket ålderdomlig arvsordning, däri dock numera
kvinnorna likställts med männen och de oäkta födda fått rätt till arv efter
sin mor och alla släktingar på hennes sida, men ej efter fader och
fäderne-fränder; testamentsfrihet, begränsad allenast till förmån för avkomlingar,
bröstarvingarna, vilkas halva arvedel utgör ovillkorlig laglott; så gott
som oinskränkt befogenhet för de enskilda delägarna i ett dödsbo att på
egen hand ombesörja utredning av boet och fördelning av behållningen sig
emellan; slutligen ett kombinerat system för betalning av arvlåtarens gäld,
för vilken ansvarigheten i första hand övergår på arvingarna, dock med
befogenhet att genom s. k. urarvagörelse, kvarlåtenskapens avträdande
till konkurs, frigöra sig från vidare betalningsskyldighet.

Yad därpå angår de enskildas mellanhavanden på det ekonomiska
området, utgöra de ledande grundtankar, av vilka obligationsrättens
innehåll väsentligen bestämmes, å ena sidan rätt för en var myndig person
att själv avgöra, i vilken mån han vill åtaga, sig förpliktelser gent emot
andra, å andra sidan skyldighet att stå vid sitt ord, även om detta ej
avgivits under särskilda former.

Allmän avtalsfrihet består sålunda, låt vara att densamma på en och annan
punkt modifierats för att. skydda en svagare part mot giltigheten av allt för
betungande utfästelser. Så tillåtes ej ocker, ej obestämda myckenheter av
torpares dagsverken; så annullerar lagen vissa överdrivet stränga förbehåll, som
jordägare eller hyresvärd förmått arrendatorn resp. hyresgästen godkänna i
nyttjanderättsavtalet, och de mot köparen stränga villkor, som pläga ingå i ett
avbetalningsköp, modifieras avsevärt i tillämpningen.

Ingen särskild form kräves i vanliga fall för ett avtals giltighet, utan så snart
på otvetydigt sätt kommit till synes, att parterna äro ense, är också deras
förpliktelse för handen. För några få avtal, egentligen sådana som gälla avhändelse
av fast egendom, uppställer emellertid rätten, för att förebygga förhastade åtgärder,
fordran på skriftlig bevittnad form; vissa benefika avtal, såsom lån och gåva
av lös egendom, erhålla först med fullbordad realprestation rättslig giltighet.

Bortsett från dessa undantagsfall, binder alltså det givna ordet utan vidare.
Vad en myndig och tillräknelig person sagt eller skrivit, förpliktar honom på
det sätt, uttalandet utan svek eller vårdslöshet uppfattas av den, till vilken
detsamma varit riktat. En felsägning eller felskrivning, som givit uttalandet ett
annat innehåll än dess upphovsman avsett, en oriktig föreställning, som ligger
bakom uttalandet såsom dess nödvändiga förutsättning, skall alltså kunna bli utan

19—1234S3. Sveriges land och folk. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free