- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
297

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Domstolsförfattning. Av Hj. L. Hammarskjöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOMSTOLSFÖRFATTNING.

297

det. Regeringsrättens kompetens omfattar ett mycket stort antal
administrativa mål, där prövningen ansetts vara av uteslutande eller
övervägande rättslig art och som uppräknas i särskild lag; föredragningen
besörjes av tjänstemän i statsdepartementen. Återstående administrativa
mål prövas fortfarande i sista instans av Regeringen i samma ordning som
övriga förvaltningsfrågor. För fattigvårdsmål utgör Kammarrätten den
högsta instansen.

Såsom exekutiva myndigheter fungera ej domstolarna, utan särskilda,
myndigheter av huvudsakligen administrativ karaktär. Kompetens att
pröva krav på grund av skriftliga fordringsbevis tillkommer, jämte de
allmänna underdomstolarna, även de överordnade exekutiva myndigheterna;,
deras beslut överklagas hos hovrätt, varförutom gäldenär, vilken det
blivit ålagt att betala en icke erkänd skuld, kan draga saken inför allmän
underdomstol. För utfående av penningfordran, som ej är grundad på
skriftligt fordringsbevis och icke àvser skadestånd, kan även
handräckning sökas hos de överordnade exekutiva myndigheterna med den verkan
att, om gäldenären ej mot ansökningen gör jäv, fordringen behandlas som
domfäst; även i detta fall kan gäldenären söka återvinning vid domstol.

Sverige har biträtt Haag er-konventionerna d. 14 nov. 1896 och d. 17
juli 1905 angående s. k. internationell rättshjälp samt med Tyskland och
Norge avtalat angående vissa lättnader vid sistnämnda konventions
till-lämpning. Med Danmark hade redan långt förut slutits en särskild
överenskommelse om -ömsesidig verkställighet av domar.

Av de tre domstolarna i andra instansen omfattar Svea hovrätt Svealand och
Norrland ävensom ön Gottland, Skånska hovrätten Skåne och Blekinge samt
Göta hovrätt återstoden av Götaland. Areal (oavsett viss vattenareal) och
folkmängd år 1914 voro:

Län Kvadratkilom. Folkmängd

Svea hovrätt......14 349 500 2 837 870

Göta hovrätt. ... 8 75100 1983 716

Skånska hovrätten . . . 3 14 300 858 021

Ur den svenska rättsstatistiken, som är av ganska hög ålder, men vars
användbarhet förminskats genom omändringar, som i vissa fall rubbat
kontinuiteten, må till sist några huvuddrag anföras (för kriminalstatistiken är
redan förut redogjort). Årliga antalet i första instans inkomna tvistemål
utgjorde, i jämförelse även med folkmängden:

Årligen Medelfolkmängd Tvistemål På ett tusen inb.

1831—40 ................3 013 722 80 440 26 69

1841—50 ................3 306 269 70 835 2142

1851—60 ................3 642 321 54 593 14-99

1861—70 ................4 079 233 43 710 10-72

1871-80 ................4 386 953 31780 7 24

1881—90 ................4 673 225 39 700 8-50

1891-00 ................4 931944 40 601 823

1901—10 ................5 310120 53 269 10-03

Av varje tusental av underrätterna avdömda civila tvistemål, i medeltal
för åren 1901—10, blevo 93 dragna under hovrätternas prövning, och i 20 fall
gick man ända till Högsta domstolen. Av ett tusen brottmål gingo däremot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free