- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
299

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Rättskipning. Av Th. Engströmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÄTTSKIPNING.

299

anspråk, utan ock rättegång om en privat rättsföljd, som grundar sig på brottslig
gärning,- t. ex. ett skadeståndsanspråk på grund av ett brott. I det senare fallet
tendera dock processformerna att närma sig tvistemålen.

Processen i brottmål behärskas av den inkvisitoriska metoden. Domstolens rätt
till initiativ framträder under alla rättegångens skeden. Om grova brott har
domstolen rätt att själv inleda rättegång, ehuru detta sällan tillämpas. I
utredningen av brottmålet och i anskaffande av bevisning tar domstolen en mycket
verksam del.

Såsom parter i brottmålet uppträda å kärandesidan offentlig åklagare eller
enskild målsägande eller båda. Den enskilda målsäganden har nästan alltid rätt
att föra talan beträffande såväl straff som annan påföljd av brottet. Den
offentliga åklagaren tillkommer däremot icke att föra talan i mål om alla de brott av
huvudsakligen lindrig natur, vilka lagen av olika hänsyn undantagit från allmänt
åtal. I åtskilliga andra mål beror hans åtalsrätt på angivelse från målsäganden.
I övrigt har han oinskränkt åtalsrätt rörande straff å brottet. Svaranden måste
i mål om brott, varå kan följa straffarbete, personligen svara inför domstolen,
men får anlita biträde, som hjälper honom. Är han i dylikt mål häktad, kan
domstol eller administrativ myndighet på hans begäran förordna
rättegångsbiträde åt honom, vilket förskottsvis gottgöres av statsmedel. I andra mål kan
rättegångsombud föra talan för svaranden.

Hör brottet under allmänt åtal, hålles före målets domstolsbehandling
vanligtvis polisförhör om brottet under ledning av åklagaren eller polismyndighet.
Varken domstolen eller någon dess ledamot tar del i förhöret.

Bland tvångsmedel, avsedda att tillgodose målets utredning eller att
garantera straffets verkställande, må nämnas häktning, beslag och husransakan. Dessa
åtgärder vidtagas vanligen före målets domstolsbehandling, men kunna också
företagas under processen.

Brottmålet anhängiggöres genom stämning, häktning eller undantagsvis genom
yrkande framställt inför domstolen.

Om bevisningen i brottmål gälla i stort sett samma regler som för
tvistemålen. Dock är den legala bevisteorien här något mera undanträngd, och parts
ed får förekomma endast i begränsad omfattning.

I det utslag, varigenom målet avgöres, kan domstolen antingen fälla, frikänna
eller lämna saken till framtiden. I sista fallet kan målet sedermera när som
helst ånyo upptagas. Men även i de två förra fallen kan målet, om det rör ett
grövre brott, till svarandens nackdel under vissa omständigheter ånyo upptagas.

De viktigaste rättsmedlen från underrätt till hovrätt äro vad och
besvär och från hovrätt till Högsta domstolen revision och besvär.

Vad och revision användas i regel mot slutliga utslag i tvistemål,
besvär åter vanligen mot sådana beslut under rättegången, som få särskilt
överklagas, samt mot slutliga utslag i brottmål.

Slutliga utslag av underrätt överklagas i hovrätt. Hovrätts slutliga utslag i dit
fullföljt tvistemål rörande penningar eller sådant, som kan skattas i penningar,
får ej överklagas, när värdet av vad parten tappat icke uppgår till 1 500 kronor.
I brottmål är såväl målsägandes som tilltalads rätt att föra talan mot hovrätts
utslag begränsad. Allmänt åtal får fullföljas endast av högre åklagare. Från
nu nämnda inskränkningar i enskild parts rätt att fullfölja talan mot hovrätts
utslag kan Högsta domstolen i vissa fall medgiva dispens.

Samtliga dessa rättsmedel åsyfta en förnyad prövning av den överklagade
frågan i hela dess vidd. Något rättsmedel, avsett att åvägabringa en ny prövning
av allenast rättsfrågan, finns icke. Ny bevisning får i högre rätt förebringas.

Förfarandet i de högre domstolarna är, som nämnts, övervägande skriftligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free