- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
303

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 5. Kyrkliga förhållanden. Av K. B. Westman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYRKLIGA FÖRHÅLLANDEN". 337

nedlade ett utomordentligt arbete på folkets religiösa och sedliga fostran och på
undervisningsväsendets höjande. Kyrkans högsta representation var det på
riksdagarna samlade prästeståndet (consistorium regni). — Under
århundradets senare hälft blev ortodoxien strängare och mera trångsint; denna tids
förnämsta insats är av organisatorisk art (kyrkolagen 1686 — som gjorde
Kon-kordieboken till bekännelseskrift och lade kyrkan under strängare beroende
än förut under Staten —, kyrkohandboken 1693, psalmboken 1695), dess största
män biskoparna Hakvin Spegel och Jesper Svedberg, den senare påverkad från
Arndt och förberedande pietismen.

Olaus Petris staty i Stockholm.

Pietismen inkom från Tyskland under 1700-talets första decennier, först i
en äldre, moderat form, senare i mystisk-svärmisk ytterlighet, som snart gled
över i herrnhutismens lugnare fåra. Dess främste man var Erik Tollstadius,
kyrkoherde i Stockholm (d. 1759). Kyrkan reagerade först med processer
och förbud (konventikelplakatet 1726), senare rönte den direkt och indirekt
en del påverkan. Representant för en kyrklig pietism var den mycket läste
uppbyggelséförfattaren A. Nohrborg (d. 1767). Husförhör påbjödos genom
konventikelplakatet, konfirmationen infördes, lapparnas kristnande
fullbordades.

Upplysningens idéer inkommo i litteraturen på 1730-talet (Olof von Dalin);
under Gustav III voro de tongivande. Ledande kretsar inom kyrkan
påverkades starkt av dem (t. ex. vältalaren biskop Lehnberg). Sedlig försumpning i de
bildade kretsarna kom i deras följe; den framträdde särskilt i de nationella
förnedrings- och olycksåren 1808—10. Till folket nådde upplysningsidéerna ej
mycket; sporadiska religiösa folkrörelser, påverkade av pietismen, förekommo
under 1700-talets senare hälft (de kyrkliga och konservativa gammalläsarna i
Norrland, flera väckelsepredikanter kring sekelskiftet).

Den store naturforskaren Emanuel Swedenborg (Jesper Svedbergs son, 1688—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free