Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 5. Kyrkliga förhållanden. Av K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
fri religionsutövning: utlänningar av reformert tro 1741, av annan kristen
bekännelse 1781, av mosaisk trosbekännelse 1782. Konsekvenserna av
regeringsformens bestämmelse, att »konungen bör ingens samvete tvinga eller tvinga
låta utan skydda var och en vid en fri utövning av sin religion, såvitt han
därigenom icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer»,
drogos med avseende på landets egna barn allt från 1850-talet med
undanröjande av äldre restriktiva lagbestämmelser. Lagstiftningen vann en
relativ avslutning genom dissenterlagarna av år 1873. Det står nu var och en
fritt, dock ej före 18 års ålder, att anmäla utträde ur svenska kyrkan till
annat uppgivet kristet trossamfund, liksom främmande kristna
trosbekännare kunna med K. Maj:ts tillstånd bilda egna församlingar. Denna
rättighet har mindre än man väntat tagits i anspråk. Främmande
trosbekännare, som bidraga till underhåll av egna, av K. Maj:t erkända samfund,
erhålla sedan 1908 avdrag på skatt till svenska kyrkan. Den princip, som följts,
är, att varje svensk medborgare bör ekonomiskt stödja något trossamfund, samt
att han likaledes i någon mån bör bidraga till svenska kyrkans underhåll, dels
enär denna har en folkuppfostringsuppgift icke jämförlig med något annat
trossamfunds inom landet, dels och i synnerhet emedan dennas ämbetsmän
hava en del rent världsliga åligganden, särskilt kyrkobokföringen, så mycket
viktigare som eivilregistratur saknas. Religionsfrihet är genomförd så till
vida som ingen på grund av avvikande kristen eller mosaisk trosbekännelse
lider intrång i sina medborgerliga rättigheter. Konung och statsråd måste
»bekänna den rena evangeliska läran», likaså de som innehava teologiska
lärobefattningar eller undervisa i kristendom. Främmande trosbekännare äga ej
rätt att handlägga mål, som röra religionsvård, religionsundervisning eller
befattningar inom svenska kyrkan. Främmande trosbekännares barn erhålla
befrielse från skolans obligatoriska religionsundervisning, under förutsättning
att vederbörande målsman drager försorg om, att barnen erhålla tillbörlig
religionsundervisning. Religionsfriheten är icke genomförd så till vida som
lagen ej tillåter inrättande av munk- eller nunneorden eller kloster inom riket,
som den ej tar hänsyn till ren konfessionslöshet, slutligen som den förbjuder
offentlig religionsövning av hednisk art.
Församlingsfriheten är praktiskt taget genomförd alltsedan
konventikel-plakatets upphävande 1858. Sockenbandet är löst, så till vida att hinder ej
möta att för kyrklig förrättning använda den präst man finner lämplig och
villig. Fakultativt civiläktenskap är infört sedan 1908.
För kyrklig lagstiftning (icke i liturgiska frågor, där endast K.
Maj :t och kyrkomöte samverka) fordras samstämmiga beslut av
regering, riksdag och kyrkomöte. Kyrkomötet består för närvarande av 30
präster (bland dem de 12 biskoparna och pastor primarius i Stockholm
såsom självskrivna ledamöter) samt 30 lekmannaombud, valda stiftsvis
genom indirekta val av på kyrkostämma röstberättigade. Kyrkomötet
sammanträder vart femte år (första gången 1868); det kan även inkallas
oftare.
För den kyrkliga förvaltningen är Sverige för närvarande (sedan
Kalmar stift fr. o. m. 1 aug. 1915 indragits och lagts till Växjö) delat i 12
biskopsstift, dessa åter i 188 kontrakt, i spetsen för vilka stå
kontraktsprostar. Pastoratens antal är 1 403, av vilka en del utgöras av flera
församlingar, så att hela antalet församlingar är 2 582. I spetsen för varje
stift står en biskop, omgiven av ett domkapitel (även kallat konsistorium).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
