- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
308

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 5. Kyrkliga förhållanden. Av K. B. Westman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.

Vid tillsättning av ordinarie prästerliga tjänster förfares på följande sätt.
Ledig befattning anslås till ansökan för stiftets prästerskap. Av de sökande
uppför domkapitlet efter prövning av meriterna trenne på förslag. Dessa
avlägga prov i församlingens kyrka, varefter val bland dessa tre företages.
Därvid har varje till svenska kyrkan hörande kommunalt röstberättigad man
eller kvinna (ej juridiska personer) en röst. Hustru till röstberättigad man
har ävenledes en röst. Röstberättigad får vid val på landsbygden även rösta
för en fullmakt. Den som vid valet fått mest röster, utnämnes av domkapitlet.
Är församlingen ej nöjd med de av domkapitlet föreslagna, kan ifråga om
kyrkoherdebeställningar »fjärde man» oberoende av stift kallas, därest
erforderlig särskilt kvalificerad majoritet uppnås. Efter sedermera skedd
valförrättning går ärendet till K. Maj :t. Omkring 80 patronella pastorat
finnas, där präst tillsättes av vederbörande patronus.

De gamla, mycket ojämna avlöningsförhållandena äro i färd med att avlösas
av nya, fastställda genom lag av d. 9 dec. 1910. Tionden avskrives. Till
ersättning härför utbetalar Staten årliga medel, vilka läggas till kyrkofonden,
en under Statskontorets förvaltning stående fond för kyrkliga ändamål, vilken
även från andra håll erhåller tillskott. Ur denna bestrides en del av
prästerskapets avlöning. Väsentligen utgår denna dels från inkomsten av
prästgårdarna, vilka hädanefter skola genom myndigheternas försorg utarrenderas
(präst får ej bruka sin prästgård), dels av församlingsavgifter. Grundbeloppet
för kyrkoherdes lön utgör 4 000 kr., för komminister 2 600 kr. Därtill kommer
fyllnadsbelopp alltefter pastoratets areal och folkmängd. Högsta lönebeloppet
utgör för kyrkoherde 8 000 kr. (med några få undantag), för komminister 5 000
kr. Komministrar på landet och kyrkoherdar ha fri bostad i prästgård.
Landsbygdens präster ha någon liten ersättning för skjuts. Kyrkofondens
medel äro beräknade att räcka till för ett antal emeritilöner. Pensioner ha
hittills icke funnits för prästerna själva, men väl för deras änkor och
oförsörjda barn. Dessa ha bestritts av en särskild kassa bildad genom ett års
inkomst från samtliga ordinarie prästerliga befattningar i riket, och underhållen
av obligatoriska avgifter. Biskoparnas avlöning, som ej på nytt reglerats,
uppgår efter officiell uppskattning för ärkebiskopen till 16 000 kr., för de övriga
till 10 000 à 15 000 kr. I flera fall överskridas dessa belopp i verkligheten.

Den kyrkliga kommunen (församlingen, socknen) kom tidigt att bilda
grundvalen även för det världsliga kommunallivet. Ingenstädes inom
den luterska kyrkan torde socknemännens inflytande på kyrkliga
ärenden sedan gammalt vara större än i Sverige. Kyrko- och skolfrågor
avgöras på kyrkostämma, där under kyrkoherden som ordförande varje
i den borgerliga kommunen röstberättigad man, kvinna eller juridisk
person, som tillhör svenska kyrkan, äger rösträtt, dock efter graderad
skala, d. v. s. i mån av vars och ens erlagda bevillning (med de
inskränkningar, som nämnas å sid. 266).1 Kyrkostämmans för fyra år
valda delegationer äro kyrko- och skolråd, båda med kyrkoherden som
ordförande. Kyrkorådet har att vårda kyrkans angelägenheter, förvalta
vissa kyrkliga medel och öva en viss kyrkotukt. För Sverige
egendomlig har varit den nära förbindelsen mellan kyrka och skola; också är den
i Sverige höga folkbildningen till stor del prästerskapets förtjänst.

Härtill ha även husförhören, som sakna motsvarighet i andra länder, i sin
mån bidragit. Redan kyrkolagen av år 1686 ålägger prästerna att jämte ka-

1 För Stockholm gälla särskilda inskränkningar (maximum 20 röster).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free