Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 5. Kyrkliga förhållanden. Av K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA FÖRHÅLLANDEN".
309
tekespredikningarna och förhören i kyrkan besöka sina församlingsbor i deras
hus, det ena efter det andra, för att efterhöra deras kristendomskunskap.
Under 1700-talet blev denna deras skyldighet, ävensom församlingsbornas
skyldighet att sig infinna, närmare bestämd. Numera hava dock husförhören
mångenstädes övergått till uppbyggelsestunder, i städerna äro de merendels
avskaffade.
Av gammalt föra prästerna i Sverige en mängd längder över befolkningen
(bland andra dem som i halftannat århundrade legat till grund för den
berömda svenska befolkningsstatistiken). Dessa längder äro delvis tillkomna för
kyrkliga behov men till stor del för statsförvaltningens. Göromålen härmed,
som fullgöras utan särskild ersättning, äro i stora församlingar ganska
betungande.
En svensk församling på landsbygden omfattar i genomsnitt ungefär 190
kvkm (i de sex nordligaste länen omkring 1 000 kvkm, i de övriga blott
omkring 75). I Nordsverige nå församlingarna ofta en oerhörd utsträckning.
Jokkmokks pastorat omfattar över 18 000 kvkm, eller mera än hela
konungariket Sachsen. 559 pastorat hade 1910 mindre än 2 000 inb., 561 mellan
2 000 och 5 000, 196 mellan 5 000 och 10 000. Av de övriga 97 hade 13 över
25 000. Särskilt i Stockholm äro flera församlingar oerhört stora, med ända
upp till över 50 000 medlemmar. Man håller dock på att dela de stora
församlingarna både i Stockholm och på andra orter. Hela antalet präster i Sverige
är ungefär 2 800, eller en för 1 900 inb., en proportion som i ett protestantiskt
land kan anses ungefär normal. I det nordliga Sverige är dock prästernas
relativa antal betydligt mindre.
Församlingarnas utgifter för kyrka och prästerskap uppgåvas för 1912 till
17-5 milj. kr.; pr inb. alltså 3-12 kr. Kyrkornas värde uppskattades s. å. till
138-7 milj. kr.
Lära och kult. Den »rena evangeliska läran», till vilken svenska
kyrkan bekänner sig, bestämmes i Sveriges regeringsform »sådan som den
uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt Uppsala mötes
beslut av år 1593 antagen och förklarad är». Kyrkolagen åter talar
dessutom om hela Konkordieboken såsom lärans förklaring.
Den neologiska handboken av år 1811 ersattes år 1894 av en ny, som
trognare bevarar den luterska traditionen. I sammanhang därmed har musiken till
mässan erhållit en rikare och mer omväxlande form. Två nya årgångar
predi-kotexter påbjödos jämte de gamla år 1860. — Wallins psalmbok av år 1819 är
ännu i bruk. Förslag om dess revision ha flera gånger varit uppe; senast
har ett sådant blivit av en psalmbokskommitté framlagt 1914.
Arbetet på revision av den gamla kyrkobibeln (av år 1703) har stått på
dagordningen ända sedan slutet av 1700-talet. Det närmar sig nu sin
fullbordan; kyrkomötet har 1915 antagit en reviderad översättning, i vilken dock
ytterligare en del ändringar skola vidtagas.
Under de senaste årtiondena har det nyvaknade kyrkliga intresset, i förening
med det historisk-konstnärliga, framkallat omfattande restaurationer, särskilt
av domkyrkor, och kyrkliga nybyggnader. Även genom anskaffande av bättre
altarskrudar och andra paramentföremål, genom anordnande av liturgiska
gudstjänster och genom anstalter för kyrkosångens höjande har man sökt
väcka uppmärksamheten på den luterska gudstjänstens rikedom och skönhet.
Det religiösa livet i våra dagars Sverige företer en livlig och brokig
tavla. Det sista århundradets religiösa rörelser och strömningar hava
framkallat en livlig verksamhet såväl inom som utom kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
