- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
333

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 1. Folkundervisningen. Av J. M. Ambrosius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOLKUNDE R VISNINGEN.

333

om det resultat, som kan vara i behåll några år senare, då mycket av det,
som lärts i skolan, hunnit glömmas. Någon ledning i detta avseende
lämnar prövningen av de värnpliktiga i avseende på läskunnighet och
färdighet i skrivning. Huru förhållandena i detta hänseende gestalta sig,
framgår av följande tabell.

Tab. 62. De under utbildningsåret 1913jlé första gången tjänstgörande
värnpliktigas förmåga att läsa och skriva.

Läsning Antal
tjänstgörande Procent Skrivning Antal
tjänstgörande Procent
God färdighet..... 15 812 62-57 9 683 38-32
Någorlunda övade .... 9 417 37-26 Någorlunda övade .... 15 527 61-44
Sakna kunskap ..... 42 0-17 Sakna kunskap ..... 61 0-24
Tillsamman 25 271 lOO-oo Tillsamman 25 271 1OO-00

Praktiskt taget, kunna alltså alla de unga män, som fullgöra värnplikten,
läsa och skriva. Att kvinnorna i motsvarande ålder i nu berörda hänseende
icke stå efter för männen, torde kunna tagas för givet. I avseende å
befolkningens läs- och skrivkunnighet torde alltså Sverige kunna mäta sig med
vilket annat land som helst (jfr sid. 137). Försök hava under senare tider gjorts
av enskilda personer att mera ingående pröva kunskapsnivån hos ungdom, som
lämnat folkskolan bakom sig, och dessa försök ha givit resultat, som även
hos den kritiske och sakkunnige bedömaren av dylika undersökningars
relativa värde måste stärka övertygelsen om behovet av vissa omdaningar i
folkskoleväsendets inre och yttre organisation. De reformsträvanden, som i
sådant avseende göra sig gällande, gå ut på dels att i högre grad, än nu är
fallet, anpassa undervisningen efter lärjungarnas föreställningar och
behov bland annat genom att främja deras självverksamhet samt att ur
undervisningen utmönstra en del i bildningshänseende tämligen värdelöst
kunskapsstoff, dels ock att genom överbyggnader på folkskolorna utsträcka den
obligatoriska undervisningen till ett något senare åldersstadium. Om
folkskolans verksamhet på så sätt omdanas och kompletteras samt ytterligare
stödes av ett kraftigare bedrivet bildningsarbete bland den mognare
ungdomen, äro några av de viktigaste förutsättningarna för handen, för att
denna verksamhet skall lämna ett fruktbringande resultat.

Utgifterna för folkskoleväsendet. Lärjungarna erlägga inga avgifter,
utan kostnaderna bestridas dels av Staten dels av kommunerna.
Kommunen är skyldig att anskaffa och underhålla skollokaler, förse dem med
möbler och anskaffa undervisningsmateriell samt ombesörja deras
uppvärmning och renhållning. Kommunen skall även förse läraren med
stadgade naturaförmåner och betala en viss andel av den kontanta lönen
samt skall erlägga årsavgift till pensionsinrättningen för varje ordinarie
läraretjänst. Till den kontanta lönen bidrager Staten med 9/10 av den
lagstadgade grundlönen samt med alla ålderstilläggen. Därjämte lämnar
Staten tillskott till pensioneringen, vilket för närvarande utgör omkring
775 000 kronor, samt bekostar ensam folkskoleseminarierna och den av
Staten utövade folkskoleinspektionen. Av samtliga utgifter för folk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free