Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 1. Folkundervisningen. Av J. M. Ambrosius - Pedagogisk slöjd. Av P. E. Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
skollärare avsedda slöjdkurser omfattande fem à sex veckor. Genom
denna anordning erhöll anstalten, sedan de ettåriga kurserna år 1882
upphört, i huvudsak sin nuvarande organisation. Anstaltens
föreståndare var från början Otto Salomon (1849—1907), som utarbetat den
svenska pedagogiska slöjdens system, det s. k. Naässystemet, och är
skapare av Nääs slöjdlärarseminarium. Anstaltens nuvarande föreståndare
är fil. d:r Rurih Holm.
För närvarande meddelas vid Seminariet under sommarmånaderna två
slöjdkurser, vardera omfattande sex veckor. På senare tider hava
jämväl anordnats kurser i metallslöjd och kurser för utbildande av lekledare
och skolkökslärarinnor samt instruktionskurser i gymnastik, varjämte
undervisning även meddelas i teckning och modellering samt
trädgårdsskötsel. Yinterkurser, som under tiden för Salomons föreståndarskap
förekommo vid anstalten, men sedermera indrogos, hava åter börjat hållas
från och med 1914, då sådana kurser anordnades i kvinnligt handarbete
och i vävning.
Undervisningen är kostnadsfri utom för kursdeltagare, som icke äro anställda
som lärare eller lärarinnor vid abnormskolor eller allmänt undervisningsverk.
Dessa senare betala en undervisningsavgift av 25 kronor. Utländska lärare och
lärarinnor erlägga en avgift av 50 kronor. För undervisningsmateriell, kost och
bostad upptagas särskilda avgifter. Undervisningen i slöjd omfattar dels
föreläsningar och diskussioner om den pedagogiska slöjden, dess system, metod
och historia, dels ritning och dels utförandet av en på övningar grundad
modellserie i snickerislöjd.
Antalet deltagare i slöjdkurserna under åren 1875—1914 uppgår till 6 131,
vilka fördela sig efter nationalitet på sätt, som framgår av efterföjande tabell:
Sverige .... 4 481
Norge.....124
Danmark ... 95
Island..........4
Finland .... 93
Ryssland ... 59
Polen..........9
England .... 516
Irland .... 8
Skottland ... 227
Holland.....104
Belgien..........9
Frankrike .... 7
Tyskland .... 55
Schweiz .... 4
Österrike .... 58
Ungern.....33
Rumänien .... 17
Serbien..........1
Bulgarien .... 16
Montenegro . . . . 1
Grekland.....5
Italien......17
Spanien.....1
Portugal.....3
Egypten.....5
Abessinien . . . . 1
Sydafrika .... 5
Ostindien .... 7
Siam......10
Anm. Härtill koinma 310 deltagare i övriga kurser. ,
Japan..... 2
Filippinerna . . 1
ü. S. A.....137
Canada..... 2
Cuba...... 5
Brasilien .... 2
Uruguay .... 2
Argentina.... 3
Chile...... 1
Australien ... 1
Slöjdundervisning för uppfostrande syfte meddelas i Sverige företrädesvis åt
gossar från 10 till 14 år, och därför har vid Nääs slöjdundervisningen huvudsaldigen
begränsats till snickerislöjd såsom mest lämplig för lärjungar vid denna ålder. I en
del skolor meddelas dock undervisning även i papp- och metallslöjd, svarvning
och träsnideri. Den pedagogiska slöjden kräver sin plats i skolorna såsom en i
allmänbildningen ingående faktor. Dess mål är ej att utbilda snickare eller
andra yrkesmän. Den vill däremot verka för lärjungens utveckling i moraliskt,
intellektuellt och fysiskt avseende, genom att vänja honom vid ordning,
uppmärksamhet och ihärdighet, genom att utveckla ögat till att kunna bättre se och
handen till att kunna bättre utföra och icke minst genom att jämsides med
gymnastiken utgöra en hälsobringande motvikt mot ensidigt bokliga studier.
»leke mycket men väl» är den pedagogiska slöjdens valspråk, och den kräver
därför icke av barnen många och stora arbeten men i stället största möjliga nog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
