Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 1. Folkundervisningen. Av J. M. Ambrosius - Folkbildningsarbetet. Av G. A. Aldén, A. Dalin, E. Ingers, K. Kjellberg, N. Lundahl och R. Sernander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBILDNINGSARBETET.
351
Folkbildningsarbetet.
De folkbildningssträvanden, vilka denna redogörelse avser, innefattas
dels i folkhögskolornas verksamhet, dels i det fria och frivilliga
bildningsarbetet bland vuxna, bland dem, som lämnat skolan och ute i livet på
olika områden och inom skilda yrken fullfölja sina särskilda uppgifter,
varvid såsom medel framför allt användas populärvetenskapliga
föreläsningar och folkbibliotek.
Beteckningen /ombildning bör icke uppfattas såsom uteslutande
hänvisande till de kroppsarbetande klasserna eller till samhällets bredare
lager, utan ordet »folk» i detta sammanhang betecknar lekmannen gentemot
fackmannen, om också Staten och kommunerna liksom enskilda donatorer
vid anslags beviljande till ifrågavarande ändamål från början
huvudsakligen avsågo de mindre bemedlade samhällsgrupperna.
Vilans folkhögskola år 1870.
Folkhögskolorna äro en art av undervisningsanstalter, som finnas
endast i de skandinaviska länderna och Finland. Deras uppgift är enligt
den vid s-uenska folkhögskolemötet i Jönköping år 1906 antagna
definitionen, »att åt vuxna unga män och kvinnor meddela en allmänt
medborgerlig bildning, varvid en väsentlig vikt skall läggas vid en väckande,
till ett personligt tankeliv samt sedlig kraft och styrka fostrande
undervisning i humanistiska och naturvetenskapliga ämnen, med särskild
hänsyn till att lärjungarna lära känna sitt eget land, dess historiska
utveckling och nuvarande samhällsförhållanden, dess andliga och materiella
hjälpkällor, samt att dem i övrigt bibringas de kunskaper, som kunna
förhjälpa dem till ett kraftigt arbete på de uppgifter, som vänta dem i livet.»
Ursprunget till rörelsen är att söka i Danmark och dess farliga politiska
ställning gentemot den tyske grannen vid nittonde århundradets mitt, som
ledde till att man med varje medel sökte höja folkets kulturella kraft till det
yttersta. I Sverige uppstodo folkhögskolorna efter den kommunala
självstyrelsens återuppväckande år 1862 samt införandet av den nya riksdagsordningen
år 1865, varigenom allmogens samhälleliga betydelse i hög grad ökades och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
