Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 1. Folkundervisningen. Av J. M. Ambrosius - Folkbildningsarbetet. Av G. A. Aldén, A. Dalin, E. Ingers, K. Kjellberg, N. Lundahl och R. Sernander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
minst 12 veckor; med högst 2 400 kr. till kvinnlig kurs, som pågår samtidigt
med manlig folkhögskola under minst 20 veckor och med särskild undervisning
i de ämnen, där sådant erfordras; till en andra årskurs med högst 2 500 kr. vid
folkhögskola, som pågår minst 20 veckor, och högst 1 500 kr. vid kvinnlig
folkhögskola, som pågår minst 12 veckor, dock under förutsättning att
antalet elever i denna andra årskurs uppgår till minst fjärdedelen av antalet
elever i motsvarande första årskurs; till anordnande av parallellavdelning med
högst 1 500 kr. vid folkhögskola, som pågår minst 20 veckor, och 1 000 kr.
vid kvinnlig folkhögskola, som pågår minst 12 veckor. För erhållande av
statsanslag erfordras, att skolan jämväl understödjes av landsting, kommuner
eller enskilda. Statsanslaget får numera överskjuta summan av det sålunda
erforderliga ortsbidraget och skolavgifterna med ett belopp av 2 000 kr. för
manlig kurs och 1 000 kr. för kvinnlig kurs. Till understöd för utbildning
av lärare och lärarinnor vid folkhögskolor är anvisat ett belopp av 3 000 kr.
Samtliga dessa anslag utgå av förslagsanslaget till understöd åt
folkhögskolor, vilket vid 1915 års riksdag höjdes till 420 000 kronor.
Sedan år 1883 har till stipendier åt mindre bemedlade lärjungar utgått ett
årligt anslag, som vid 1914 års senare riksdag bestämdes till 110 000 kronor.
Vid bestämmande av detta anslags storlek beräknades, att stipendierna skulle
utgå med högst 125 kr. till obemedlade och 75 kr. till mindre bemedlade
lärjungar vid kurs på 20 veckor samt med 75 kr. till obemedlade och 45 kr. till
mindre bemedlade lärjungar vid kurs på 12 veckor. Av eleverna pläga skolorna
kräva avgifter växlande mellan 15 och 80 kr. Vid några skolor förekommer
dock ingen kursavgift.
1912 års riksdag, som i så hög grad ökade Statens bidrag till folkhögskolorna,
beslöt även, att från och med 1913 en av Regeringen utsedd inspektör skall
biträda Regeringen vid anslagens fördelning, övervaka deras riktiga användande
och vara folkhögskolorna till råd och hjälp i pedagogiskt och ekonomiskt
hänseende. Efter Folkskolöverstyrelsens trädande i verksamhet med år 1914 har
inspektören och folkhögskolorna kommit, att sortera under denna myndighet,
som numera uppgör förslag till fördelningen av statsbidraget till varje skola
samt bestämmer stipendiemedlens fördelning. På tillsättningen av
föreståndare- och ordinarie lärarebefattningar vid folkhögskolorna övar samma
ämbetsverk en viss kontroll därigenom, att skolstyrelserna äro skyldiga att i
förekommande fall inhämta överstyrelsens yttrande angående de sökandes
lämplighet.
Vid de flesta folkhögskolor hava de avgående eleverna bildat en förening
eller s. k. folkhögskoleförbund, vilket ett par gånger om året sammanträder
vid folkhögskolan för att åhöra föredrag och diskutera allmänna frågor. Ofta
hållas även annars vid skolorna offentliga föredrag och fosterländska fester
med stor tillslutning från bygdens befolkning. Flera av lärarna äro därjämte
verksamma såsom föreläsare i föredragsföreningar på olika ställen i omnejden.
Vid flera skolor anordnas s. k. hembygdskurser under 8—14 dagar för
förutvarande elever, folk- och småskollärare samt andra intresserade, med
biträde av föreläsare från universiteten eller andra skolor. Dessutom hållas
särskilda kurser för småbrukare och småbrukarekvinnor, kontrollassistenter
m. m., varjämte vid vissa folkhögskolor jämväl anordnats aftonskolor. Det
folkbildande arbete, som utgår från folkhögskolorna, är alltså i flera
hänseenden av ganska stor betydelse.
Populärvetenskapliga föreläsningar. Dessa föreläsningar avse att
meddela kunskaper, att egga till självverksamhet i teoretisk eller praktisk
riktning, att väcka nya tankar och rikta hågen mot nya intressen samt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
