Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 2. Allmänna läroverken och likartade undervisningsanstalter. Av A. Nordfelt och N. G. W. Lagerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENSKILDA HÖGRE GOSS- OCH SAMSKOLOR SAMT ENSKILDA MELLANSKOLOR. 373
studentexamen, nämligen fem i Stockholm (Beskowska skolan;
Palmgrenska samskolan, Whitlockska samskolan, Sofi Almquists samskola och
Stockholms samgymnasium), två i Uppsala (Fjellstedtska skolan,
läroverk för blivande präster, och Uppsala enskilda läroverk ocli
privatgymnasium, samskola), ett i Göteborg (Göteborgs högre samskola), ett i Lund
(Lunds privata elementarskola), ett i Landskrona (Landskrona stads
gymnasium), ett i Djursholm nära Stockholm (Djursholms samskola) ocli
ett vid Lundsberg i Värmland (Lundsbergs skola). Tre av dessa,
Palmgrenska samskolan, Lunds privata elementarskola och Uppsala enskilda
läroverk, ha även rätt att anställa realskolexamen. Lundsbergs skola och
Ejell-stedska skolan äro inrättade som internat.
Dessa läroverk, liksom alla enskilda skolor, ha sina förnämsta
inkomster av lärjungarnas avgifter men åtnjuta även statsbidrag, som i
gynnsammaste fall för en skola kan uppgå till över 18 000 kr. årligen.
Det av Riksdagen för dylika läroverk beviljade anslaget uppgår till
190 000 kr.
Enskilda lägre läroverk uppgingo före 1910 till ett antal av omkring
30. De voro i regeln sexklassiga och organiserade i närmaste
överensstämmelse med Statens samskolor; flertalet hade realskolexamensrätt, och
de övrigas strävan gick i allmänhet ut på att förvärva denna förmån.
Dessa skolor voro vanligtvis förlagda till större stadsliknande samhällen,
som saknade allmänt läroverk.
I sammanhang med upprättandet av de kommunala mellanskolorna lia
emellertid sådana bestämmelser utfärdats, att flera av dessa skolor finna
med sin fördel förenligt att senast år 1920 söka ombilda sig till
kommunala mellanskolor. Åtskilliga av dem ha redan undergått en sådan
ombildning.
De övriga kunna ombildas till enskilda mellanskolor och måste, därest
de fortfarande önska åtnjuta statsunderstöd, efter 1920 undergå nämnda
ombildning, varigenom även dessa skolor komma att utgöra
överbyggnader på den egentliga folkskolan, under det att de förut, i likhet med de
allmänna läroverken, baserats på den egentliga folkskolans första klass.
Skillnaden mellan enskilda och kommunala mellanskolor är i huvudsak
den, att, i fråga om de förra, kommunerna eller enskilda äro skyldiga att
bidraga med lika stort belopp som statsunderstödet (vilket utgår med
högst 4 800 kr. förutom anslag till undervisning i huslig ekonomi)
samt att intet är föreskrivet i fråga om lärarepersonalens kompetens och
ej heller beträffande de manliga lärarnas avlöning eller skolornas
lokalstyrelse.
De enskilda mellanskolorna stå under överinseende av
Läroverksöverstyrelsen, som för var och en av dem utser en inspektor.
Det av Riksdagen för dessa skolor beviljade anslaget uppgår till
70 000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
