- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
432

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 8. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst. Den periodiska pressen - Andra mera betydande kulturella stiftelser. Av [B. Lundstedt] G. Adde - Stiftelsen Lars Hiertas minne. Av G. Retzius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

432

IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

Längmanska donationsfonden. Finske handlanden E. J. Längman (1779—
1863) delade genom testamente sin egendom så, att 59/90 tillföllo Sverige och
31/90 Finland. Det till Sverige testamenterade beloppet fördelades i trenne delar,
av vilka »Litera A» skall användas för understöd åt hjälpbehövande ävensom för
andra allmännyttiga ändamål, »Litera B» för vetenskap och konst samt »Litera C»
för den svenska kursens upphjälpande. Sistnämnda fond får dock ej användas,
förrän den vuxit till 100 miljoner kronor, och även för de andra bägge äro
bestämmelser gjorda, som hittills hindrat deras användande. Sammanlagda
kapitalbehållningen (Sveriges andel) uppgick vid 1914 års slut till över 4’3 miljoner
kronor. Fonden förvaltas av Statskontoret.

Kenströinska fonden. Grosshandlaren Sven Renström (1794—1869) i
Göteborg testamenterade till detta samhälle en fond av l1/^ miljon kronor, varav
Vä miljon genast skulle användas till allmännyttiga ändamål, medan det övriga
förräntas. Var gång räntorna hinna till 1/ä miljon kronor, får detta belopp
användas för kommunens bästa, dock ej direkt för lindring av kommunalskatterna.
För dessa medel ha redan i Göteborg åstadkommits flera offentliga inrättningar
av stort gagn, varjämte anslag lämnats till en mängd samhällsnyttiga
ändamål. Utdelningen har hittills ägt rum åren 1871, 1878, 1885, 1894, 1903 och
1912 med sammanlagt över 3 140 000 kronor. Fördelningen bestämmes av
Stadsfullmäktige.

Stiftelsen Lars Hiertas minne. Denna stiftelse, som grundades i Stockholm
1877 av fru Vilhelmina Hierta, till minne av hennes avlidne make,
riksdagsmannen och grundläggaren av den självständiga och frisinnade tidningspressen
i Sverige Lars Hierta (1801—72), har till mål att framkalla och befordra
vetenskapliga undersökningar, upptäckter och uppfinningar, att verka för sociala
förbättringar, för uppmuntran av och undervisning i allmännyttiga slöjder och
näringar samt för allt, som kan lända till folkets sunda uppfostran. Stiftelsen, vars
kapital nu uppgår till omkring 800 000 kr., disponerar varje år över ungefär
34 000 kr. i räntor, varav tre fjärdedelar enligt stadgarna kunna utdelas av
styrelsen, som består av 5 à 7 ledamöter. Två gånger om året (i mars och
november) äger utdelning rum medelst anslag åt sådana personer (män och
kvinnor), som kunna verka för stiftelsens mål. Styrelsen äger även att själv taga
initiativ; bland de företag, som styrelsen grundat, må här anföras: det hygieniska
museet vid Karolinska institutet, arbetsstugor för barn, den första
matlagnings-skolan för unga flickor ur arbetsklassen, det första skolköket med lärarinnekurser,
den första metallslöjdskolan för folkskolebarn, stipendiefonder för nykterhetens
främjande, för tidningsmän, för kvinnliga medicine studerande och tandläkare
m. m. Styrelsen har vidare utdelat en mängd reseanslag med uppdrag att
inhämta kännedom om viktigare inrättningarna och förhållanden, såsom t. ex. till
Nordamerika för att studera samskolorna, till England för att förbereda stiftandet
av »Välgörenhetens ordnande» i Stockholm och införandet av Octavia Hills
system för arbetarbostäder, skolköken o. s. v., till Frankrike och Tyskland för
studier i bakteriologi och i flera sociala frågor, såsom arbetarebostäders
organisation, den kvinnliga slöjden i skolorna, åtgärderna för fabriksarbeterskors värn
m. m. Dessutom har stiftelsen uppmuntrat och understött en mängd
vetenskapliga undersökningar inom geologiens, botanikens, zoologiens, fysikens, kemiens,
meteorologiens, astronomiens, medicinens och hygienens områden (se vidare
styrelsens 1903 utgivna 25-årsberättelse).

Röhsska donationsfonden. Grosshandlaren C. W. Röhss (1834—1900)
testamenterade en miljon till Göteborgs stad, av vars ränteavkastning 4 % årligen skall
avsättas till en utdelningsfond tills denna uppgår till 1/2 miljon, som då får
av Göteborgs stadsfullmäktige användas till främjande av handel, industri och
kommunikationer; 1911 utdelades för nämnda ändamål 510 000 kronor.

Ch. F. Lindbergs donationsfond. Handlanden i Göteborg Charles Felix Lind-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free