- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
450

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 9. Den vittra litteraturen. Av R. Steffen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

synta och bestå huvudsakligen i korta inskrifter på runstenarna, som i vårt land
äro mycket talrika: ungefär 2 000, varav hälften i Uppland. De äldsta härstamma
från 500-talet, men de flesta tillhöra övergångsperioden emellan hedendom och
kristendom. Några inskrifter äro avfattade i allittererad versform och innehålla
brottstycken av större kväden, som gått förlorade. Så är särskilt förhållandet
med inskriften på »Rökstenen» i Östergötland, den längsta kända i världen,
bestående av 750 runor.

En annan litteraturgren, som även utmärker vår forntid, är landskapslagarna,
i vilka uppenbarar sig en ursprunglig och självständig rättsuppfattning. Dessa
lagar voro, för att bättre fästa sig i minnet, från början avfattade i korta
vers-liknande satser, som stundom övergingo till verklig vers. De bevarade lagarna
äro dock, med undantag av obetydliga partier, ren prosa. Den äldsta av de skrivna
lagarna är Västgötalagen, som daterar sig från början av 1200-talet.

I och med kristendomens införande och Sveriges inkorporerande i den katolska
kyrkan försvann denna hedniska litteratur. Latinet blev de lärdas språk, och
den religiösa litteraturen blev förhärskande. Det är mystikens och skolastikens
tidevarv. Som mystikens representant står den heliga Birgitta (1303—73),
medeltidens mest framstående svenska författare. Hennes »Uppenbarelser», som
först skrevos på svenska och sedan av hennes biktfäder översattes till latin,
utmärka sig för en glödande fantasi och bildrikedom.

Vid samma tid gjorde svenskarna bekantskap med riddarväsendet, vilket ingav
dem smak för medeltidens romantik. Denna riktning representeras hos oss av
några bearbetningar och översättningar av utländska riddarromaner.

Medeltidens mest nationella poesi är emellertid de dikter, som kallas folkvisor.
Dessa sånger, av vilka flertalet är gemensamt för hela norden, ha ända till våra
dagar levat på folkets läppar. Folkvisorna äro ganska .omväxlande till innehållet;
en del behandla de gamla hjältesagornas kämpar och dessas bedrifter eller
natur-gudomligheter och deras förhållande till människorna, i andra åter, och de äro
de flesta, besjungas riddarlivet och kärleken. Men vilka än ämnena äro, så
är framställningen i visorna episk, stundom med dramatiska drag, samtal och
händelser äro livligt och åskådligt framställda.

Humanismen har lämnat endast mycket svaga spår i vår litteratur från
1400-och 1500-talen; först genom reformationen vaknar litteraturen till nytt liv. I
spetsen för reformationstidens idéer gick Olaus Petri (1493—1552), en ovanligt
ädel, självständig och modig man, Luthers personlige lärjunge. Allt vad han
skrivit vittnar om en kraftig genialitet, och hans stil bär prägel av på samma
gång enkelhet, lärdom och en ovanligt skarpsinnig uppfattning. Få författare ha
som han behandlat vårt modersmål, och sällan har detta klingat så kraftigt och
klart som i hans verk. Men den forskningens frihet, som karakteriserade
reformationens första tid, förkvävdes efter hans död, och den religiösa litteraturen blir
mera ortodox och dogmatisk. Vid slutet av 1500- och början av 1600-talet är
teologien huvudintresset, och med undantag av historien försummas de övriga
vetenskaperna. Den vittra litteraturen är under denna tid av föga värde.

Under det 30-åriga krigets tid sker en stor förändring. Sverige kommer då i
beröring med Tysklands, Frankrikes och Hollands världsliga kultur och
renässanstidens strömningar. Skaldekonsten blir en lärd konst med patriotiskt syfte och ej
endast en religionens tjänarinna. Men ett religiöst grunddrag är dock
fortfarande genomgående, även i de gladaste sånger. De flesta dikter från denna tid
utmärkas av en frisk och kraftig humor, och nationalkaraktären lyser fram under
den antika dräkten. Särskilt gäller detta om G. Stiernhielm (1598—1672),
1600-talets störste svenske författare, vars förnämsta verk, »Herkules», under den grekiska
hjältesagans namn skildrar rent svenska förhållanden under storhetstiden.
Stiernhielm var en i hög grad mångsidigt begåvad natur, men liksom så många andra
framstående svenska förmågor splittrade han sina krafter; utom åt poesien ägnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free