- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
452

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 9. Den vittra litteraturen. Av R. Steffen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

452 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

Karl Mikael Bellmans staty på Hasselbacken.

berörd av sin tids idéer och strömningar. Bellmans dikter ge uttryck åt en
dionysisk glädje över livets njutningar och en vemodig klagan över deras
förgänglighet. Särskilt har han öga för naturens fägring, och ingen annan skald
har som han skildrat stockholmsnaturens behag. Även i fråga om formen är
Bellman fullt originell, och den virtuositet, varmed han, trots en skenbar
vårdslöshet, behandlar rim och meter, är oöverträfflig. Hans mest berömda verk är
en samling episk-lyriska sånger, »Fredmans epistlar», där han förevigar några då
levande, väl kända huvudstadstyper. Dessa Backi bröder skildras med kraftig
naturalism, som påminner om de holländska mästarnas uttrycksfulla målningar,
men på samma gång med rokokotidens hela behag. Den förtrollning, som vilar
över Bellmans sånger, beror till stor del på musiken, som på det närmaste är
förbunden med poesien; hans dikter äro gjorda att sjungas, ej att läsas. Själv
har skalden satt melodier till några av sina sånger; eljest har han vanligen lånat
dem från bekanta visor och sedan omformat dem efter orden, så att de med
dem sammansmält till ett helt. Ännu i dag sjungas Bellmans visor med
förkärlek av vårt folk.

Det inflytande från Frankrike, som börjat under frihetstiden, nådde sin
höjdpunkt under Gustav III (1746—92), en av detta tidevarvs s. k. upplysta
despoter. Gustav III var fransk till uppfostran och anläggning, och under hans
regering voro franska idéer och fransk smak förhärskande. Men konungens syfte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free