- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
459

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 9. Den vittra litteraturen. Av R. Steffen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN VITTRA LITTERATUREN.

459

teratur. Under sin senare utveckling avlägsnade sig Strindberg i många
avseenden från sin radikala naturalism och omfattade mystiska åsikter i anslutning
till de religiösa läror, som på 1700-talet framställts av Swedenborg. — Allmogens
och medelklassens liv skildrades med friskt och gott lynne av en av våra
flitigaste romanförfattare, G. af Geijerstam (1858—1909), som även skrivit
dramatiska arbeten, av vilka de, som behandla folklivet, äro de bästa. Såsom lyriker
framträdde de två skåningarna A. U. Bååth (1853—1912) och O. Hansson (i.
1860). Realismens glänsande tid var emellertid mycket kort. Två av de mest
framstående representanterna för. denna litterära rörelse, Änne-Charlotte Leffler,
duchessa di Cajanello (1849—92), och Viktoria Benedictsson (1850—88;
pseudonym Ernst Ahlgren), dogo i förtid.

I opposition mot den realistiska idériktningen uppträdde flera unga skalder.
V. v. Heidenstam (i. 1859) kämpade i början mot den stora brist på fantasi
och livsglädje, som karakteriserade den rådande skolan, och utgav en samling
lj-riska dikter och romaner, i vilka han upprullar färgrika bilder från Orientens
brokiga liv, fyllda av fantasi och livsberusning. Hans senare arbeten — t. ex.
den historiska novellcykeln »Karolinerna» —• äro inspirerade av kärlek till
fäderneslandets natur och historia. På samma gång som Heidenstam bröt även O.
Levertin (1862—1906) med realismen. Hans fantasi har befruktats av
medeltidens mysticism, i hans dikter finnes något av en prerafaelit, och liksom
hos samtida franska författare blandar sig spiritualismen med estetisk
sensualism. I hans senaste prosaframställningar av vetenskapligt eller novellistiskt
innehåll är hans ton mera frisk, på samma gång hans konst är fulländad.

En av våra mest nationella skalder är G. Fröding (1860—1911), som utan
att vara bunden vid någon bestämd skola målat sin fosterbygd Värmlands natur
och folkliv med en makalös friskhet och humor. Under en skaldebana, som
omfattade endast några få år, har han gjort en insats i den svenska lyriken, kanske
större än någon annan diktares före honom. I virtuosmässig behandling av rim
och meter står han vid sidan av Bellman.

I främsta ledet av vårt lands nutida romanförfattare står Selma Lagerlöf (f.
1858). I hennes romaner finnes något av den klassiska hjältediktens enkelhet
och klarhet. Hennes fantasi är outtömlig, hennes uppfattning i hög grad
poetisk och själfull och hennes psykologiska intuition av i vår litteratur sällsynt
styrka. Hennes verk, varibland hennes debutarbete »Gösta Berlings saga», äro
översatta på så gott som alla europeiska språk. Hon har också erhållit
Nobelpriset i litteratur. Tillsammans med henne påminnes om en del nu levande
författarinnor: Ellen Key (f. 1849), som väckt uppseende genom sin behandling
av sociala spörsmål; Helena Nyblom (f. 1843, till börden danska), som på sitt
modersmål skrivit lyrik men på svenska utgivit skisser och sagor; Alfhild Agrell
(f. 1849), dramatisk författarinna, samt romanförfattarinnorna Anna Wahlenberg
(f. 1858), Mathilda Malling (f. 1864), Sophie Elkan (f. 1853), Hilma
Angered-Strandberg (f. 1855), Jane Gernandt-Claine (f. 1864), Marika Stjernstedt (f. 1875)
och Elin Wägner (f. 1882).

Av mera bemärkta författare i våra dagar må nämnas: A. T. Gellerstedt
(1836—1914), egendomlig miniatyrdiktare; K. A. Melin (f. 1849), som besjungit
skärgården; som diktare av den »Skånska skolan» märkas F. Vetterlund (f. 1865),
V. Ekelund (i. 1880) och A. Österling (f. 1884); lyriker äro vidare D. Fallström
(f. 1858) och E. A. Karlfeldt (f. 1864), vilken med varm känsla och folklig humor
har diktat om Dalarne; F. Hedberg (1828—1908), dramatiker liksom hans son T.
Hedberg (f. 1862); P. Molin (1864—96), livfull skildrare av Norrlands natur och
folk, bland vars efterföljare må nämnas W. Hulphers (f. 1871) och B. Berg (f.
1885); P. Hallström (f. 1866), framstående berättare, i synnerhet i skissartad form;
Hj. Söderberg (f. 1869), novellist och kåsör: Bo Bergman (f. 1869), novellist och
lyriker; K. E. Forsslund (f. 1872), natur- och folklivsskildrare; H. von Melsted

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free