Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Arkitektur. Av [F. Sundbärg] rev. med ledning av uppgifter lämnade av Ragnar Östberg, Carl G. Bergsten och S. Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
världens alla kanter, som sammanhängde med industriella förhållanden, senare
särskilt med den valsade järnbalkens dolda utnyttjande, och utmynnade i att
göra arkitekturen till en dekorerande i stället för en byggnadsmässig konst.
Denna dekorativa stils förnämsta bärare var F. W. Scholander (1816—81),
en mångsidigt begåvad konstnär, som särskilt i sina verk Synagogan och det
tyvärr nyss rivna Wallenbergska huset i Stockholm givit prov på ett förfinat
sinne för proportion och rytm, en delikat ornamental känsla och en distingerad
uppfattning av sydländsk formbildning. De bättre byggnadsverk, som uppfördes
samtidigt med eller omedelbart efter hans verksamhet, togo alla intryck av hans
verk och präglades av samma intresse för den gjutna formen utan mycket
hänsynstagande till äkta material, som ofta imiterades, och konstruktion, som ofta
negligerades. Ett olyckligt utslag av motsvarande mindre gedigna tendens
framträdde i de ungefär samtidiga restaurationsarbetena å flera av våra förnämsta
katedraler, där en otillräcklig kunskap i medeltida byggnadskonst fick ett ödesdigert
tillfälle att förvanska. Det äkta från vår medeltid, som då ännu fanns orört
kvar, ombildades och intressanta lämningar från efterföljande byggnadsepoker,
som gjorde domerna till historiskt talande dokument, togos bort. Domkyrkorna
i Lund, Skara, Uppsala m. fi. utgöra härå dystra exempel.
I. G.- Clason.
Denna restaurationsrörelse medförde dels en kvasimedeltida
kyrkobyggnadskonst, dels ock en väckelse till materialförstånd och ett närmande till
konstruktiva problem.
Som ett imponerande prov på denna återuppståndna känsla för reell
byggnadskonst och äkta material står det under de sista åren av 1800-talet uppförda
Nordiska museets byggnad i Stockholm av I. G. Clason (f. 1856). Liksom hela
denna institutions grund låg i sammanknytandet av svunnen svensk tradition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
