Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Skulptur. Av [C. R. Nyblom] Carl G. Laurin - Målning. Av [C. R. Nyblom] Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLNING.
477
Scheele-statyn i Köping, Franzén-stoden med den tjusande gruppen Selma och
Fanny i Härnösand och de genialt originella bronsportarna och skulpturerna i
Saltsjöbadens kyrka samt »Danserskor» höra till det förnämsta, som den
uppslagsrika konstnären redan fått färdigt. Milles’ fasadskulpturer på Nordiska
Kompaniets hus i Stockholm och i synnerhet de på Enskilda banken i samma
stad höra till det märkligaste i svensk dekorativ skulptur. På Stockholms rådhus
ha såväl som portalomfattning som reliefer på en väldig pelare i hallen
ypperliga, stiliserade skulpturer utförts av Gustaf Sandberg (f. 1876). C. J. Eldh
(f. 1873), är en i Frankrike skolad skulptör som utom en hel del utsökt
små-skulptur i gruppen Ungdom, i statyn Ung flicka, båda på Nationalmuseum, och
i högreliefen Läsning, Kungsholms realskola, Stockholm, visat en i vårt land
ovanlig förmåga att återge det kvinnliga. David Edström (f. 1873) har vid
sidan av många fantastiska och ofullgångna skisser utfört både psykologiskt och
formalt mycket framstående porträttskulpturer. Otto Strandman (f. 1871) visar
ej minst i sina småskulpturer i trä, brons eller silver en ovanlig skicklighet
och smak. Herman Neujd (f. 1872) arbetar lyckligt inom småskulpturen och
Aron Jerndahl (f. 1858) utgår ur hantverket och skildrar i sina skulpturer
arbetarens liv. C. Fagcrberg (i. 1878) avbildar mycket förtjänstfullt det svenska
idrottslivet och djurlivet. Och fru Agnes Kjellberg-Frumerie (f. 1869), Sigrid
Blomberg (f. 1863) och Alice Nordin (f. 1871) äro bland de första kvinnor, som
hos oss med framgång ägnat sig åt skulpturen.
Målning.
Likasom överallt voro även i Sverige de första försöken till måleri
förbundna med byggnadskonsten, vars verk pryddes med målning av dekorativ art.
Detsamma var, som vi sett, även fallet inom skulpturen; men dess alster voro
naturligt nog mera sällsynta än måleriets, emedan de fordrade mera arbete och
voro dyrbarare än målningar. Var en kyrka byggd av naturlig sten, kommo
målningar mindre i fråga, utom i fönstren. Byggdes åter kyrkan av tegel och putsades
i det inre, var det ganska naturligt, att man prydde upp murbruksväggarna med färg,
ty vitlimning kom först i fråga på 1600-talet, då de gamla målningarna överströkos.
Och lika naturligt var det, att man ej blott använde ornament utan även figurbilder,
vilkas innehåll blev bibliskt eller allegoriskt, någon gång uppblandat med
folkfantasiens skapelser. Så var exempelvis förhållandet i ärkestiftet vid slutet av
1400-talet, då under ärkebiskop Jakob Ulfssons styrelse snart sagt varenda
kyrka i Uppland och landsdelarna norr därom utstyrdes med en bildprydnad,
som i våra dagar på många ställen blivit upptäckt och framlockad. Var kyrkan
av trä, såsom händelsen var i skogrika men för övrigt fattiga trakter, så var
det ännu nödvändigare, att den målades i det inre, likasom den spånkläddes i
det yttre. Så är t. ex. Råda kyrka i Värmland (1320-talet) både i kor och
långhus prydd med utmärkta bilder. Likaså var ock förhållandet med Vrigstads
kyrka i Småland (riven 1865). Särskilt var Gottland rikt på målade fönster
med bibliska bilder, varav ännu på flera ställen mycket finnes i behåll. Såsom
exempel må nämnas Dalhems vackra kyrka nära Visby. Alla dessa bilder äro
kulturhistoriskt värderika, ehuru deras konstnärliga värde ibland kan vara ganska
lågt. De äro dock alltid rörande .såsom bevis på from stämning och iver att
göra Guds hus behagligt för församlingen. Det är för övrigt här icke detaljen,
som betyder något, utan det är helheten, då vanligen ej den minsta del av tak
eller valv, väggar och fönster lämnas oberörda av lusten att förädla konstruktionen
genom form och färg. Därvid äro också ornamenten och färgvalet vanligen de
mest intressanta och dominerande.
Jakob Ulfsson dog 1521, och så länge han levde, fortfor helt säkert
kyrkornas utstyrande på samma sätt som förr, och ungefär samma art av måleri an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
