Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Målning. Av [C. R. Nyblom] Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLNING.
481
av dessa parisfarare, nämligen P. Hilleström (1732—1816), skildraren av den
gustavianska tidens familjeinteriörer med svenskborgerlig anstrykning, och A. U.
Wertmuller (1751—1812), som målade porträtt — det ståtliga
Marie-Antoinette-porträttet och Washington — och mytologiska bilder, Ariadne och i synnerhet
hans ståtligt formade Danaë på Nationalmuseet, dels i Paris, dels hemma i
Sverige, sist i Amerika, där han avled.
En lijfiltes döil.
Tavla av N. Forsberg.
Den sista gruppen av gustavianska tidens målare omfattar dem, som hade
mindre att göra med den franska konsten såsom förebild utan sökte sitt ideal
på andra håll och delvis hörde till Sergels vänkrets. En av dessa fristående
målare, K. G. Pilo (1711—93), hör ej ens fullt till den svenska målarkonsten,
ehuru han var född svensk, ty han tillbragte sin egentliga verksamhetstid i
Köpenhamn, där han blev Akademiens direktör, och han kom först vid sextio års
ålder till Stockholm, där han blev av ganska stor betydelse för Akademiens
utveckling. Han målade då sitt förnämsta verk, Gustav III:s kröningstavla
(Nationalmuseum), som dock blev ofullbordat. Det är ett praktstycke i kolorit och
ljusdunkel. En plats för sig intager även L. Desprez (1737—1804), inkallad
såsom dekorationsmålare för den nya operan men därjämte verksam som
tavel-målare och arkitekt. En av Sergels närmaste själsfränder såsom anhängare av
novantiken var L. A. Masreliez (1747—1810), vilken redan som barn kommit
till Sverige; men han var mest betydande genom sin bildning, sin förmåga
som lärare och befordrare av konstslöjden med den renaste ornamentik i nyantik
stil. Hans dekorativa friser i Haga slott äro utsökta. Till samma krets hörde
även Elias Martin (1739—1818), som studerade huvudsakligast i London och blev
vår förste egentlige landskapsmålare, föregången endast av den obetydlige J.
Seven-bom (1721—84), som målat vyer av Stockholm. Men Martin var därjämte
31—123483. Sveriges lund uchfulk. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
