- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
488

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Målning. Av [C. R. Nyblom] Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

488 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

Föga produktiv, genialt försökande och djupsinnig i sina få men utmärkta
porträtt är Richard Bergh (f. 1858), överintendent i Nationalmuseum sedan 1914.
Särskilt kunna framhållas professor Warburg, Gustav Fröding, fröken Eva Bonnier
(1857 —1909; själv god målarinna och frikostig konstfrämjerska), August
Strindberg och gruppbilden Konstnärsförbundets styrelse.

Bland alla våra kvinnliga konstnärer har ingen nått det djup och den
konstnärlighet som Hanna Hirsch-Pauli (f. 1864). Bland kvinnliga målarinnor böra
även nämnas Charlotte Wahlström, (f. 1849), den förträffliga stillebensmålarinnan
Anna Munthe-Siberg (f. 1854) och Harriet Sundström (f. 1872), den senare
även verksam för träsnittets konstnärliga utveckling.

Bland de moderna landskapsmålarna märkas Karl Nordström (f. 1855), tavlor
fyllda av kärv manlighet, och Eugen Jansson (1862—1915), vars bilder bäras
även mäktig musikalisk stämning. Båda dessa konstnärer äro i såväl teknik som
uppfattning starkt originella personligheter. Den fantastiske J. A. C. Acke
(f. 1859) har utfört lyckade havsbilder. Den koloristiskt märklige Herman
Norrman (1864—1906) var en betydande landskapsmålare. Olof Sager-Nelson (1868—
96), trotsig, vemodig och modem i uppfattning och teknik, hörde trots sin ungdom
till märkesmännen. Axel Erdmann (f. 1873) har förtjänstfullt skildrat Stockholm.

Personlig teckning och ett starkt dekorativt drag utmärker Nils Kreuger (f. 1858).
I sina häst- och kotavlor från Öland och Halland låter han sina djur bilda ett
konstnärligt helt med landskapet. Kreuger är en av våra i bästa mening solida konstnärer.

Östra skärgården och dess fågelliv med sol och starka färger skildras av Axel
Sjöberg (f. 1866). Otto Hesselbom (1848—1913) målade vida utsikter över
skogar och blånande åsar och Carl Wilhelmson (f. 1866) är en konstnärlig om
än hård och sträv tolkare av den bohuslänska befolkningen och naturen.

Något av det mest typiska i den svenska naturen — den ljusa sommarnatten
— har ingen skildrat som Prins Eugen (f. 1865). Lika betydande som
konstnär och konstfrämjare har han huvudsakligen återgivit Stockholmsnaturen och
under de senaste åren sökt sig fram till verkligt monumental stil:
Väggmålningar i Norra latinläroverket, i Östermalms läroverk, altartavla i Kiruna.

Gösta von Hennigs (f. 1866) målar med starka färger det internationella
cirkus- och varietélivet. Gustaf Fjaestad (f. 1868) är en snömålare med
dekorativ läggning. Axel Törneman (f. 1880) strävar med framgång mot stora
dekorativa uppgifter — väggmålningar i Östermalms läroverk i Stockholm ävensom
i Andra kammarens plenisal — och Gunnar Hallström (f. 1875) tecknar och
målar med allvar och äktsvenskt lynne livet och naturen på Björkö i Mälaren.
Olle Hjortzberg (f. 1872) dekorerar böcker och kyrkor med stark stilisering och
orientaliskt inflytande. Anders Trulson (1874 — 1911) samt Ernst Norlind (f.
1877) ha varit de förnämsta skildrarna av Skåne.

Fullkomligt originella skämttecknare av mycket högt konstnärligt värde äro
sagotecknaren Ivar Arosenius (1878—1909) och Albert Engström (f. 1869), som
i sina än burleska än djupsinniga teckningar trängt till roten av svenskheten.
Den fantastiske tecknaren av lappska sagor Ossian Elgström (f. 1883) må även
nämnas. En mycket god tecknare särskilt av affischer är Torsten Schönberg
(f. 1882). John Bauer’s (f. 1882) sagoteckningar vittna om elegans och mystik
i förening och även Einar Nerman (f. 1888) har med sällsynt smak och
stilkänsla gjort affischer, tecknat karikatyrer samt illustrerat Bellman. Arthur
Sjögren (f. 1874) är särskilt känd för sina ex-libris.

Träsnittet har under 1900-talet fått en konstnärlig utveckling. Sigge
Bergström (f. 1880) har i sina porträtt, Carl O. Petersen i sina djurbilder och Artur
Sahlén (f. 1882) i sina dekorativa bilder varit bland de mera betydande.

Som etsare må, utom Zorn och Larsson, de två stora etsarna, även nämnas
A. H. Hägg (Haig) (f. 1835), R. Haglund (f. 1844), A. Tallberg (f. 1860),
Ernst Norlind, G. Burmeister (f. 1886) och T. Johansson-Thor (f. 1889).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free