- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
489

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Tonkonst. Av K. Valentin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TONKONST.

489

Tonkonst.

Redan i äldsta tider förekom i Sverige sång och instrumentalmusik. Under
den katolska tiden idkades jämte kyrkomusik även världslig sådan, och särskilt
vid hoven intog denna en icke obetydlig ställning.

Nya operabyggnaden i Stockholm.

Flertalet av Sveriges regenter alltifrån Gustav Vasa hava hyst varmt intresse
för — till dels ock själva idkat — musik. Konung Gustav I icke blott hade
»stor lust att höra» sång och strängaspel utan sjöng även gärna själv och
spelade på luta samt inkallade utländska musici, hans söner höllo hovkapell och
in-förskrevo italienska sångare. Gustav II Adolf, under vars regering föreläsningar
i musik började hållas vid Uppsala universitet, offrade stora summor på sitt
kapell, vid drottning Kristinas hov uppfördes praktfulla baletter med körer och
instrumentalmusik, Karl XII lät under sin första regeringstid inkalla ett franskt
teatersällskap. Konung Adolf Fredrik skildras såsom en skicklig violon cellist,
hans gemål Lovisa Ulrika spelade clavecin; genom kungaparets intresse
gynnades och förkovrades musiken. Än mer blev detta fallet sedan tronen
bestigits av den konstälskande konung Gustav III, stiftaren av Musikaliska
akademien, den svenska operascenens grundläggare. Konung Oscar I komponerade,
konung Oscar II tog under nio år i egenskap av Musikaliska akademiens preses
livlig del i dess arbeten, Hans Maj:t Konung Gustaf V har likaledes under ett
decennium fungerat som dess preses.

Svensk tonsättarverksamhet kan emellertid knappast sägas hava börjat förrän
mot slutet av 1600-talet, representerad främst av Gustav Duben d. ä. (d. 1690).
Under 1700-talet ökas antalet av svenska tonsättare, bland vilka Johan Helmich
Roman (1694—1758), som sedermera kallats »den svenska musikens fader», i hem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free