- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
492

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Tonkonst. Av K. Valentin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

492 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

(1862—1901) torde på det symfoniska området (i symfoni C-dur) hava i Sverige
tidigast tillgodogjort sig folkmelodierna. Bland Ludvig Normans (1831—85)
nobla och formfulländade instrumentala arbeten märkas tre symfonier, fyra
uvertyrer, oktett, sextetter, kvintett, kvartetter o. s. v. Därjämte har han skrivit
ypperliga körsaker (»Rosa rörans», motett, kantater) samt ett antal sånger, i vilka
det blida och veka draget i hans karaktär är förhärskande.

Andreas Hallen (född 1846) har skrivit ett stort antal tonsättningar för orkester
(»Dödens ö», »En sommarsaga», Yaldemarssuite, Gustav Vasa-suite, svenska
rapsodier) liksom ock vokala sådana (»Pågen och kungadottern», Sverige, Juloratorium,
Styrbjörn Starke m. fi.), vilka utmärkas av ett friskt och medryckande drag,
präktiga stegringar och välklingande orkesterbehandling.

Arbeten för eller med orkester skrevo även Andreas Randel (1806—64), Fritz
Arlberg (1830—96), Aug. Körling (f. 1842), Wilhelm Svedbom (1843—1904),
Anton Andersen (född i Kristiansand 1845) och J. A. Hägg (f. 1850).

Av de yngre tonsättarna stå på det instrumentala området Wilhelm Stenhammar
(i. 1871) och Hugo Alfvén (f. 1872) i främsta ledet. Stenhammar har komponerat
betydande och stora arbeten, personliga i uppfinningen, avrundade i form, bl. a.
två symfonier, orkestersvit, två klaverkonserter, »Midvinter», fyra stråkkvartetter,
körverken »Ett folk», »Snöfrid», balladerna »Florez och Blanzeflor», »Ithaka» m. m.
samt synnerligen beaktansvärda sånger. Alfvén uppenbarar i sina kompositioner
— tre symfonier, orkesterverk (-En skärgårdssägen», »Drapa vid Oscar II:s död»,
»Midsommarvaka»), körverk m. m. — en i norden mindre vanlig värme och
intensitet i den melodiska gestaltningen, stor säkerhet i polyfont skrivsätt och
utvecklat sinne för orkestral klang verkan.

Av övriga tonsättare må anföras Johan Lindegren (1842—1908), som även var
lärare till åtskilliga av de yngre tonsättarna, Ivar Hedenblad (1851—1909),
Richard Henneberg (f. 1853), Karl Valentin {L 1853), Gösta Geijer (1857—1914),

iilll

Jenny Lind.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free