- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
493

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Tonkonst. Av K. Valentin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TONKONST.

493

Erik Åkerberg (f. 1860, kammarmusik och körverk), Lennart Lundberg (f. 1863
pianostycken), Bror Beckman (f. 1866, symfoni, symfonisk dikt »Om lyckan»,
»Flodsånger»), Tor Aulin (1866—1914, tre violinkonserter), Gustaf Hägg (f. 1867,
pianotrio, orgelsaker), Wilhelm Peterson-Berg er (f. 1867, två symfonier, ballader
med orkester, ett flertal sånger), Knut Bäck (f. 1868), Ruben Liljefors (f. 1871,
symfoni, klaverkonsert), Olallo Morales (f. 1874) samt de kvinnliga komponisterna
Elfrida Andree (f. 1841) och Valborg Aulin (f. 1860).

Till den yngre generationen höra Adolf Wiklund (f. 1879), Natanael Berg (f.
1879), Otto Olsson (f. 1879), Harald Fryklöf (f. 1882), Ture Rangström (f. 1884)
och Kurt Atterberg (f. 1887).

Det offentliga musiklivet i Sverige har i stort sett varit koncentrerat i
huvudstaden. Efter att under 1700-talet flera utländska sällskap uppträtt, genom
vilkas verksamhet fransk smakriktning på musikens område fick insteg och länge
blev rådande, grundades här den nationella operascenen av Gustav III.
Konungen förmådde sångare och sångerskor ur den högre societeten och ämbetsvärlden
att taga anställning vid operan och gjorde själv textutkastet till den första
svenska operan. Texten, utarbetad av Wellander, sattes i musik av Uttini, och
så uppfördes detta arbete, »Thetis och Pelée», år 1773. Några år senare
invigdes — på samma plats vid Gustav Adolfs torg, där den nuvarande
operabyggnaden är uppförd — det operahus, som sedermera i mera än etthundra år
eller t. o. m. november 1891 tjänat de fosterländska sånggudinnorna till hem. Vid
invigningen år 1782 uppfördes operan »-Cora och Alonzo» med musik av J. G.
Naumann (1741—1801), vilken av Gustav III inbjudits komma till Sverige och
vilken även tonsatte Kellgrens efter konungens plan utarbetade »Gustav Vasa»,
en opera som givits omkring tvåhundra gånger.

Den nuvarande operans repertoar är synnerligen rik och omväxlande samt
omfattar det väsentliga av de klassiska och moderna utländska mästarnas
alstring, varjämte givetvis inhemska tonsättare varit företrädda, om än deras
produktion på operans gebit — utom vad beträffar Ivar Hallström (1826—1901) —
varit föga omfattande. Av uppförda svenska operor märkas sådana av Franz
Berwald (»Estrella de Soria>), A. F. Lindblad (»Frondörerna»), Ivar Hallström
(»Den bergtagna», »Vikingarna» m. fi. arbeten), Andreas Hallen (»Harald Viking»,
»Valdemarsskatten», »Valborgsmässa»), Wilhelm Stenhammar (»Gillet på Solhaug»,
»Tirfing»), Wilhelm Peterson-Berger (»Sveagaldrar», »Han», »Arnljot») och Natanael
Berg (»Leila»).

Under den svenska operans första tid voro framstående utländska musici anställda
som hovkapellmästare: F. A. Uttini (1723—95), J. M. Kraus (1756—92), G. J.
Vogler (1749—1814), I. C. F. Haeffner (1759—1833) och E. Du Puy (1771—1822).
Efter den i Sverige födde Joh. Fredr. Berwald (1787—1861) följde som
hovkapellmästare italienaren I. G. B. Foroni (1825—58) och tysken Ignaz Lachner (1807—95),
varefter befattningen innehades av svenskarna Ludvig Norman, Jos. Dente (1838
—1905) och Conrad Nordqvist (f. 1840) samt av den i Tyskland födde Richard
Henneberg. Såsom kapellmästare vid operan hava bl. a. fungerat August
Söderman, Andreas Hallen och Wilhelm Stenhammar. För närvarande äro
hovkapellmästaren Armas Järnefelt (född 1869 i Finland), kapellmästarna Adolf Wiklund
(f. 1879) och italienaren T. Voghera dirigenter vid Kungl. Teatern (såsom operans
officiella namn numera lyder).

Ända från dess tillkomst och allt framgent har Operan haft förmånen att
räkna framstående sångförmågor bland sina sujetter, namn under dess tidigare
skede sådana som Elisabet Olin (1740—1828), Karl Stenborg (1752—1813),
Du Puy, Julius Günther (1818—1904) och många andra. Alla de, som haft
lyckan höra Jenny Lind (1820—87), bevara än i dag minnet av hennes
själfulla och hjärtegripande sång. En minnesvård över henne är rest i Englands
Panteon, hennes namn är för alla tider bevarat i konsthistorien. Världsrykte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free