Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Dramatisk konst. Av [F. Hedberg] Carl G. Laurin - 11. Den vetenskapliga forskningen - Teologi. Av K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI.
499
Bland sista tidens skådespelare torde i främsta rummet böra nämnas: E.
Hillberg (f. 1852), N. Personne (f. 1850), G. Bergström (1837—1904), O.
Baeckström (f. 1854), B. A. Palme (f. 1856), Aug. Lindberg (f. 1846), T.
Svennberg (f. 1858), Axel Ringvall (f. 1860), A. de Wahl (f. 1869), Julia Håkansson
(f. 1853), Louise Fahlman (f. 1856), Thecla Åhlander (f. 1855), Lina Sandell
(f. 1861) oeh Gerda Lvndequist (f. 1871), Ivan Hedqvist (f. 1880), Nils Arehn
(f. 1877), Ellen Hartman-Cederström (f. 1860), Anna Pettersson-Norrie (f. 1860),
Harriet Bosse (f. 1878), Astri Torseli (f. 1879), Hilda Borgström (f. 1871) och
Pauline Brunius (f. 1881).
Beträffande den lyriska dramatiska konsteii se under artikeln Tonkonst här
ovan.
11. DEN VETENSKAPLIGA FORSKNINGEN.
Den korta översikt, som i det följande lämnas av de särskilda
vetenskapsgrenarnas historiska utveckling i vårt land, kan helt naturligt icke
göra anspråk på någon slags fullständighet utan strävar blott att
framhålla de mest utmärkande dragen. Särskilt i fråga om forskare och
vetenskapsmän, som ännu befinna sig i verksamhet, kan betydelsen av deras
arbete blott ofullkomligt framläggas, då den fulla insikten härom tillhör
framtiden. — Beträffande den ordning, i vilken de olika vetenskaperna
upptagas, följer densamma i det närmaste den gamla indelningen i
fakulteter vid våra högskolor.
Teologi.
Det bildningsintresse, som under medeltiden vaknade i Sverige, var här som
annorstädes knutet vid kyrkan och klostren samt sökte ytterst sin näring vid
utländska universitet och i den allmänkyrkliga teologiska litteraturen. Tidens
mest betydande svenska teolog var kaniken Mattias i Linköping (d. 1350),
som författat stora arbeten i bibelutläggning och dogmatik till prästernas
tjänst. Den heliga Birgitta (d. 1373) var hans lärjunge; hennes av en enkel
lekmannateologi burna praktiskt-profetiska »Revelationer» blevo mycket
spridda även utom Sverige och använda dels som uppbyggelseläsning, dels i
1400-talets kyrkoreformatoriska agitation.
Reformationstidens teologiska arbete representeras främst av bröderna
Olaus Petri (1493—1552), som friskt och självständigt-tolkade Luthers tankar
för den svenska allmänheten, och Laurentius Petri (1499—1573); deras arbete
hade väsentligen praktiskt kyrklig syftning. Ett betydelsefullt verk är
bibelöversättningen på svenska (Nya testamentet 1526; hela bibeln 1541), vilken
intager ett framstående rum bland den tidens översättningar och har haft ett
stort inflytande på det svenska språket och odlingen i det hela.
Under ortodoxiens tid (1600-talet) följde man i det hela den lutherska
teologien i Tyskland. Från seklets början kunna nämnas de framstående biskoparna
J. Rudbeckius (1581—1646) och L. Paulinus Gothus (1565—1646) såsom
målsmän för den tidens svenska teologi; den sistnämnde skrev bl. a. en etik (»Ethica
ohristiana») i 7 band. Joh. Ma.tthiæ (1592—1670) representerade en
synkre-tistisk strömning vid seklets mitt, O. Laurelius (1585—1670) den mot den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
