- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
505

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Filosofi. Av A. Lagerwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FILOSOFI.

508

sig framför allt till Vitalis Norströms namn. Dock har den s. k. boströmska
skolan fullgjort ett betydande filosofiskt arbete och i flera riktningar utvecklat
mästarens tankar. Bland representanterna för denna skola må först och främst
nämnas sådana, som verkat i nära anslutning till det boströmska systemets egen
ursprungliga form, nämligen S. Ribbing (1816—99), C. Y. Sahlin (f. 1824), K.
Claeson (1827—59) och H. Edfeldt (1836—1909), de två förstnämnda professorer,
de två senare docenter vid Uppsala universitet, samt lundaprofessorerna A.
Ny-blæus (1821—99) och P. J. II. Leander (1831—1907).

Av dessa har Ribbing genom sina lärda och originella verk »Platos Ideelära»
även i tysk översättning) och »Socratische Studien», vilka bägge verk även i
utlandet ansetts såsom betydelsefulla bidrag till forskningen, röjt den nationella
svenska filosofiens andliga frändskap med den grekiska idealismen. Nyblceus har
skildrat den svenska filosofiens öden från det adertonde århundradets . slut till
och med Boström i ett stort anlagt, tyvärr ofullbordat arbete med elegant och
lättläst stil (»Den filosofiska forskningen i Sverige»), Den betydande om- och
fortbildaren av Boströms världsåsikt Sahlin har med stort skarpsinne bearbetat
filosofiens olika delar samt härmed åt ståndpunkten skänkt rikare innehåll och
framför allt givit den dess egentligt vetenskapliga form och systematiska bevisning.

Leander har, ehuru alltid principiell anhängare av det boströmska systemet,
sökt övervinna dess grundbrist genom ombildning av idéläran.

Utanför den boströmska skolan ställde sig Boströms omedelbara lärjunge, den
geniale tänkaren och skriftställaren P. Wikner (1837—88), som även i
vetenskapen vandrat sitt känsliga, religiöst stämda sinnes individuella vägar. Redan
med »Egenskapen och närgränsande tankeföremål» har han väsentligt avlägsnat
sig från boströmianismen och vidgade klyftan än mer genom senare skrifter.

Nära den boströmska riktningen står V. Rydberg (1828—95), varom vittnar
icke blott hela andan i hans mångskiftande skriftställareverksamhet utan ock
särskilt riktningen på det ideella och det personliga i hans filosofiska skrifter.
Rydberg har framför andra befordrat utbredandet inom vidsträcktare kretsar av
den svenska idealismens grundstämning och allmänna livsuppfattning.

Det svenska filosofiska arbetet företer under de senare åren i det hela samma
motvilja mot systembildning och samma splittring som utlandets. En hel del
tänkare ha visserligen en gemensam utgångspunkt i den boströmska skolan, med
vilken de stå i historisk kontinuitet, men de ha gått delvis mycket skilda vägar.
Bland dessa tänkare må nämnas E. O. Burman (f. 1845) och K. R. Geijer (f.
1849), bägge Uppsalaprofessorer, docenten L. H. Åberg (1851—95), prof. F. v.
Schéele (f. 1853), numera l:ste folkskoleinspektör i Stockholm, prof. V. Norström
(i. 1856) i Göteborg, prof. E. Liljeqvist (i. 1865) i Lund och prof. A.
Häger-ström (f. 1868) i Uppsala.

Strängast till Boströms grundtankar ansluter sig av dessa tänkare Liljeqvist,
som i sin akademiska undervisning och i ett flertal skrifter kritiskt bearbetat
och utvecklat dem. Burmans betydelsefullaste arbeten behandla de stora tyska
transscendentalfilosoferna Kant, Fichte och Schelling, vilka han med inträngande
skarpsinne tolkat. Geijers intresse har riktats väsentligen på den empiriska
psykologien och filosofiens historia. Hägerström har i en rik produktion
genom-lupit en hel serie filosofiska ståndpunkter, starkt påverkad, som han varit, både
av kritisk transscendentalfilosofi, absolut logisk idealism och sociologisk
mo-ralempirism.

En självständig systembildning möter oss för första gången efter Boström i
Vitalis Norströms filosofiska arbeten. Denne tänkare har genom en grundlig
kritisk revision av personlighetsfilosofiens förutsättningar framträngt till en punkt,
från vilken han kunnat uppdraga grundlinjerna till en i vetenskaplig mening modern
filosofi (»Hvad innebär en modern ståndpunkt i filosofien?» 1898). Det
centrala är ett nytt kritiskt sanningsbegrepp, orienterat på kulturen och hämtande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free