- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
509

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Språkvetenskap. Av O. von Friesen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPRÅKVETENSKAP.

509

och historiskt avseende, lika naturligt var talspråket, sådant det lever i högspråk
och folkmål, utgångspunkten för en utforskning av ljudläran. En mäktig
hävstång till detta studium blev det nyvaknade intresset för folkmål och folkliv,
som under 1870-talets tidigare år ledde till bildandet av landsmålsföreningarna i
Uppsala, Lund och Hälsingfors, sammanslutningar inom de olika studentnationerna
för utforskande av hembygdens mål och allmogeliv. Med utgångspunkt i K. J.
Sundevalls (1801—75) 1856 framställda förslag till fonetiska bokstäver och till stor
del med stöd av det material och den erfarenhet, som i de nämnda föreningarna
hopbragts, utarbetade J. A. Lundell (f. 1851) år 1878 ett fonetiskt alfabet, det
svenska landsmålsalfabetet, för ljudtrogen uppteckning av svenskt språk. Året
därpå började han den stora tidskriften »Nyare bidrag till kännedomen om de
svenska landsmålen och svenskt folkliv» och kvarstår alltjämt som dess ledare.
I denna i sitt slag ensamstående publikation ha en mängd viktiga språkliga och
folkloristiska avhandlingar sett dagen. Sedan landsmålsföreningarna så småningom
avtynat, bildades i Uppsala på initiativ av A. Erdmann (f. 1843) nya
organisationer för insamling av språkligt och folkloristiskt material. Dessa nya
folkmåls-undersökningar hade särskilt till ändamål att åstadkomma en dialektkarta över
landet. Rika nya samlingar ha på detta sätt sammanbragts bl. a. från de dittills
språkligt tämligen okända, men för vårt språks historia så viktiga uppsvenska
landskapen. — Den bildade svenskans ljud och ljudsystem ha fått sina högt
förtjänta skildrare i I. A. Lyttkens (f. 1844) och F. A. Wulff (f. 1845).

Talspråksstudierna i förening med tillämpandet av den historiska och
jämförande metoden ha skänkt oss vårt nuvarande vetande om det allmänt nordiska
och svenska ljudsystemets beskaffenhet och utveckling genom tiderna. Flera av
den äldre nu levande generationen av forskare ha på detta fält nedlagt sitt bästa
arbete, och här ha också en hel rad yngre krafter varit verksamma. Som lärare
verkade M. B. Richert (1837—86) väckande. L. F. Läffler (f. 1847), en även
på andra områden av nordisk språkvetenskap produktiv författare, har givit
grundläggande bidrag till uppfattningen av germansk och nordisk ljudhistoria. A.
Noreen (f. 1854) har utvecklat ett synnerligen rikt och betydelsefullt författarskap.
Genom sina första arbeten gjorde han epok i dialektforskningens historia. Senare
har han utgivit högt skattade arbeten i fornvästnordisk och fornsvensk
grammatik samt allmän språkvetenskap. År 1903 började han efter mer än ett
decenniums förberedelser att utge vår första utförliga och allsidiga nysvenska
grammatik »Vårt språk». Särdeles viktiga undersökningar ha gjorts av utgivaren av
»Arkiv för nordisk filologi», samtidens förnämsta tidskrift i sitt fack, A. Kock (f.
1851), i svensk och allmänt nordisk ljudhistoria. Genom sina talrika arbeten
har Kock kanske mer än någon riktat kunskapen om svenska språkets
utveckling. Sina studier över den svenska språkhistorien samlar han delvis i ett under
utgivande varande stort verk med titeln »Svensk ljudhistoria». Värdefulla studier
till ordbildningsläran samt över lånorden och särskilt över lågtyskans inflytande
på svenskan ha gjorts av F. A. Tamm (1847—1905), som även skänkt oss en
dessvärre oavslutad svensk etymologisk ordbok. Av yngre forskare, som särskilt
varit verksamma på detta område, må nämnas: E. Wadstein (f. 1861), E.
Hellquist (f. 1864), K. F. N. Beckman (f. 1868), O. v. Friesen (f. 1870), B.
Hesselman (f. 1875), E. Olson (f. 1876) och Hj. Lindroth (f. 1878).

De mer psykiska sidorna av språket och i naturligt samband därmed filologi
i inskränkt och central mening ha särskilt under senare tid blivit föremål för
ett ständigt växande intresse från de svenska språkvetenskapsmännens sida. En
förgångsman är här den geniale Esaias Tegnér d. y. (f. 1843), vilkens arbeten,
t. ex. »Språkets makt över tanken» och »Om genus i svenskan», äro mästerprov
av skarp och fin iakttagelse och kombination. — Sedan år 1893 utkommer i
Lund Svenska akademiens »Ordbok över svenska språket». Initiativet till detta
sekularverk, som utges på ett sätt som är en heder för svensk filologisk forsk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free