- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
515

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Historia. Av L. Stavenow - Arkeologi, numismatik, svensk etnografi och folklore. Av O. Almgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARKEOLOGI, NUMISMATIK, SVENSK ETNOGRAFI OCH FOLKLORE. 515

(1844—1900; den gustavianska epoken), E. L. Rydin (1822—1904) och O. Alin
(1846—1900), båda verksamma på svensk författningshistoria samt svensk
statsrätt och svensk-norsk unionsrätt, i?. Hildebrand (1842—1913; medeltiden,
kulturhistoria), K. H. Karlsson (1856—1909; medeltiden, genealogi). På det biografiska
området må nämnas H. Wieselgren (1835—1906) och Ellen Fries (1855—1900).

För närvarande äro verksamma H. Hjärne (f. 1848; universalhistoriker, kännare
av de slaviska folkens historia, framstående universitetslärare), S. Boethius (f. 1850;
Sigismunds och Karl IX:s period, franska revolutionens historia, statsvetenskap),
E. Hildebrand (1500-talets historia, författningshistoria), C. Annerstedt (f. 1839;
kulturhistoria), G. Björlin (f. 1845; krigshistoria), N. Höjer (f. 1853;
författnings-historia), H. Schück (f. 1855; kulturhistoria), L. Stavenow (f. 1864; 1700-talets
historia), S. Clason (f. 1867; 1600-talets inre historia, början av 1800-talet),
N. Edén (f. 1871; 1500- och 1600-talens förvaltnings- och författningshistoria),
A. Stille (f. 1863; krigshistoria, Karl XII:s historia), H. Alrhquist (f. 1880;
Sveriges östeuropeiska politik), O. Varenius (f. 1857; författningshistoria),
R. Kjellén (f. 1864; författningshistoria), N. Wimarson (f. 1872; 1600-talets krig
och diplomati), L. Weibull (f. 1873; medeltiden, 1600-talet), R, Fdhræus (f. 1865;
1600-talet), C. Hallendorff (f. 1869; Karl XII:s historia), T. Höjer (f. 1876;
medeltiden; redaktör av Historisk tidskrift från 1906), Eli F. Heckscher (f. 1879;
svensk ekonomisk historia), G. Wittrock (f. 1876; 1600-talet), m. fi. yngre
forskare. Såsom populärvetenskapliga författare märkas O. Sjögren (i. 1844),
E. Svensén (f. 1850) och C. Grimberg (f. 1875). — Generalstabens krigshistoriska
avdelning är sedan flera årtionden tillbaka sysselsatt med en utförlig framställning
av Sveriges krig 1808—09. Ett livligt forskningsarbete bedrives för övrigt på
kyrkohistoriens, den ekonomiska historiens, rättshistoriens, litteratur- och
konsthistoriens, arkeologiens m. fi. historiska specialvetenskapers områden.

Yid sidan av Historisk tidskrift hava uppstått särskilda organ för olika grenar
av historisk forskning, såsom Personhistorisk tidskrift, Kyrkohistorisk årsskrift,
Ekonomisk tidskrift, Statsvetenskaplig tidskrift, Samlaren (för svensk
litteraturhistoria), Fornvännen (för arkeologi) m. fi.

Såsom allmänt omdöme kan sägas, att den nutida svenska historieskrivningen
är stadd i livlig och mångsidig utveckling.

Arkeologi, numismatik, svensk etnografi ocli folklore.

Intresset för landets forntida minnesmärken och fornfynd daterar sig i
Sverige ända från 1600-talet. Den tidens arkeologi, vars förnämste
representant var den snillrike Olof Rudbeck d. ä. (1630—1702) hade likväl en
alltför fantastisk och chauvinistisk’prägel för att kunna vinna några säkra
resultat. Dock gjordes goda avteckningar av runstenarna av Joh. Bureus
(1568—1652) och Joh. Hadorph (1630—93). Den verkligt vetenskapliga
fornforskningen börjar i vårt land liksom i Danmark först på 1830-talet. De
svenska grundläggarna av denna vetenskap äro professor Sven Nilsson (1787—1883)
i Lund och riksantikvarien B. E. Hildebrand (1806—84) i Stockholm. Nilsson
var egentligen zoolog och införde i arkeologien naturvetenskapernas
komparativa metod. Hans skildring av kulturen under stenåldern är av bestående värde.
Hildebrand, som under mer än 40 år var chef för Statens historiska museum,
arbetade med stor kraft på förökandet av museets samlingar, som nu tillhöra
de mest betydande i sitt slag i Europa. Hildebrands båda lärjungar och
efterträdare som riksantikvarier, hans son, Hans Hildebrand (1842—1913) och
Oscar Montelius (f. 1843), hava, i synnerhet den senare, väsentligt
bidragit till utbildandet av system och metod i den förhistoriska vetenskapen.
Genom dem infördes i arkeologien den s. k. typologiska metoden, som har till
uppgift att påvisa fornsaksformernas småningom fortgående förändring, huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free