Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Konsthistoria. Av G. Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTHISTORIA.
521
arbetena belysande byggnadsverksamheten i Sverige under två betydelsefulla
tidevarv — författaren hade förut skrivit en allmän arkitekturhistoria, 1902,
och började 1914 utge ett verk om »Skånska borgar» — och O. Sirén (f. 1879),
som framlagt studier av Stockholms arkitektur med holländska, franska och
italienska anor under 1600-talet (»Gamla Stockholmshus» 1912—13) samt av
»Nikodemus Tessin d. y:s studieresor» (1914); »Stockholmiana» (5 delar,
1902—16) av F. V. Wrangel (f. 1853) innehålla mera lokal- än
konsthistoriska studier, ett praktverk om Tessinska palatset i Stockholm utgav han år
1912. Arkitekturminnesföreningen utger sedan 1909 »Svensk arkitektur»,
avritningar och uppmätningar av äldre byggnadsverk. J. Boosval, som 1903
skildrat flamska altarskåp i svenska kyrkor och museer, behandlar i en studie
av Burchard Precht 1905 dekorativ skulptur i 1700-talets början. N. Sjöberg
(1871—1914) har studerat svenska porträtt.
Bland mera omfattande monografier av svenska konstnärer äro att nämna
C. F. v. Breda 1896 av F. Sander, Adelcrantz 1890 och Scholander 1899 av
Per Hörberg av C. G. Bergsten (f. 1879) 1904, Per Krafft d. ä. 1898 och
C. B. Nyblom (liksom Bredamomografien i Svenska akademiens handlingar),
»David von Krafft och den Ehrenstrahlska skolan» 1900 av A. Hahr,
Hilleström 1900 och Pilo 1902 och 1907 av O. Sirén, Wickenberg 1901 av J. Kruse,
(1865—1914), Wahlbom 1901 och E. Josephson 1910—12 av K. Wåhlin (f. 1861),
Marcus Larsson 1907—08, Fagerlin 1910 och Prins Eugen 1915 av A. Gauffin
(f. 1877), Alfred Wahlberg 1909 av J. K. Janzon (1853—1910), »Carl Milles»
1913 av tysken C. Köper, Egron Lundgren 1915 av K. Asplund (f. 1890), L.
Pasch d. y. 1915 av S. Strömbom (f. 1888), E. Norstedt 1914 av E. Wettergren
(f. 1883).
Kortfattade monografier behandla Ehrenstrahl av A. Hahr, Gustav
Lundberg och Roslin av O. Levertin, Malmström och Höckert av H. Wieselgren
(1835—1906), C. Larsson av G. Nordensvan och J. Kruse, Zorn, Liljefors,
Bergh och Nordström av T. Hedberg (f. 1862), Hasselberg av A. Bomdahl,
Josephson av G. Pauli (f. 1855).
Bland mera omfattande svenska monografier över utländska mästare äro
att nämna av O. Sirén »Don Lorenzo Monaco», 1905 (på tyska), »Giotto», 1906,
»Giottino», 1908 (på tyska), »Lionardo da Vinci», 1911 samt »Dessins et
tableaux de la renaissance Italienne dans les collections de Suède», 1902 och
»Studier i florentinsk renässansskulptur», 1909; av J. Kruse »Rembrandt»,
1907 och »Rembrandt färger», 1912 (tysk upplaga 1913); av O. Granberg
»Allart van Everdingen och hans norska landskap», 1912; av H. Brising (f.
1881), Quinten Massys (på franska) 1909.
Här böra ej glömmas de studier av antik konst, som svenska forskare
framlagt, G. Salomans (1821—1902) försök att förklara Afrodite från Melos, A.
Hahrs »Studier i den klassiska södern» 1904 och »Rörelsefigurer i antik
skulptur» 1914 och H. Brisings »Klassiska bilder» 1910 (fransk upplaga 1913)
samt »Antik konst i Nationalmuseum», 1912.
Bland på sista tiden utkomna böcker, som behandla konst, böra ytterligare
nämnas T. Hedberg »Reseminnen och konststudier», 1905; B. Bergh (f. 1858)
»Om konst och annat», 1908; A. Bomdahl »Konstmonologer i Göteborgs
museum» 1911 samt »Carl Larsson som etsare», 1913; C. G. Laurin »Sverige
genom konstnärsögon» och »Stockholm genom konstnärsögon», 1912, (båda
tryckta på flera språk) samt »Konsten i Sverige» (kort lärobok), 1915, A.
Brunius »Hus och hem» (om moderna bostäder och deras inredning), 1912, och
»Färg och form» (om den modernaste konsten), 1913, samt G. Cederström
(f. 1845) »Minnen», 1913, och G. Pauli (f. 1855), »Konstnärsliv och om konst»,
1913. »Konstens socialisering», 1915, och »Paris, nya konstens källa», 1915,
H. Brising »Sergels konst», 1914, A. Gauffin, »Konstverk och människor» 1915;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
