- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
527

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Pedagogik. Av N. G. W. Lagerstedt - Nationalekonomi och sociologi. Av Eli F. Heckscher och G. F. Steffen (Sociologi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NATIONALEKONOMI OCH SOCIOLOGI.

527

ävensom upprättandet av kommunala mellanskolor. Härvid medverkade i
främsta rummet P. E. Lindström (f. 1863) och, särskilt vad beträffar
mellanskolorna, Fridtjuv Berg (f. 1851), den förre som byråchef inom
Ecklesiastikdepartementet, den senare som riksdagsman. Båda hava sedermera som
ecklesiastikministrar i följd efter varandra verkat för reformernas fortsatta
genomförande.

Eridtjuv Bergs huvudsakliga verksamhet har ägnats åt folkskolans
höjande. Hans omfattande verksamhet som skriftställare i pedagogiska ämnen
har framför allt varit riktad mot detta mål. Såsom ecklesiastikminister
framlade han för Riksdagen synnerligen viktiga reformförslag beträffande
folkskolan, vilka förslag sedermera i huvudsak blivit genomförda.

Vid universiteten i Uppsala och Lund hava under senare år professurer i
pedagogik blivit upprättade. Professuren i Uppsala innehas av B. H. B.
Hammer (f. 1877), den i Lund av P. A. S. Herrlin (f. 1870) ; var och en av dem
den förste innehavaren av sin professur.

Bland personer utom redan nämnda, vilka för närvarande äro verksamma på
den praktiska pedagogikens område eller som skriftställare i pedagogiska
frågor, torde i första rummet böra nämnas: B. J:son Bergqvist (f. 1860),
överdirektör och chef för Folkskoleöverstyrelsen, lektor T. Moll (f. 1853),
vilken bl. a. som ledamot av Läroverksöverstyrelsen verkat för bättre metoder
och lämpliga lokaler vid undervisningen i fysik och kemi, H.
Dahlgren (f. 1861), ledamot av Folkskoleöverstyrelsen, Marie Louise Gagner (f.
1868), seminarieadjunkt, biografcensor, folkskoleinspektören i Stockholm
F. von Schéele (f. 1853), som bl. a. inlagt stor förtjänst med avseende
på inrättandet av yrkesskolor därstädes, Hjalmar Berg (f. 1859), f. d.
folkskollärare, slöjdinspektör, föreståndare för Svenska skolmuseet i Stockholm,
Hans Larsson (f. 1862), professor i filosofi, föreläsare och skriftställare
i pedagogiska ämnen, L. M. Wærn, (f. 1846), f. d. lektor i pedagogik samt
rektor vid Statens högre lärarinneseminarium, föreläsare i pedagogik vid
Stockholms högskola samt N. G. W. Lagerstedt (f. 1847), f. d. ledamot av
Läroverksöverstyrelsen, grundare av Pedagogiska biblioteket i Stockholm.

Nationalekonomi och sociologi.

Den ekonomiska forskningen i Sverige har företett perioder av mycket
växlande skaplynne. Under 1600-talet hade vi egentligen blott en författare av
betydelse, Johan Glasson Risingh (1617—72, sekreterare i Kommerskollegium,
guvernör i kolonien Nya Sverige); hans ännu outgivna »Tractat om kiöphandelen»
vittnar om självständig uppfattning förenad med full förtrogenhet med särskilt
den holländska och engelska litteraturen (»Itt uttogh om kiöphandelen eller
commercierne» trycktes 1669). Under Frihetstiden (1718—72) fick däremot
Sverige en synnerligen blomstrande ekonomisk litteratur, särskilt av broschyrer i
aktuella frågor, men även av större sammanhängande arbeten. Till en början
var denna litteratur rent merkantilistisk; bland dess representanter från denna
tid må nämnas: Anders Bachmanson, adlad Nordencrantz (1697—1772; »Arcana
oeconomiæ et commercii», 1730; på äldre dagar intog han delvis en annan
ståndpunkt); vidare Anders Berch (1711—74), som blev förste innehavare
av den i Uppsala 1740 inrättade nationalekonomiska professuren (antagligen den
fjärde i Europa) och som genom sin »Inledning till allmänna hushållningen»
(1747) blev en av merkantilsystemets få systematiker; och slutligen J. F.
Kry-ger (1707-—77). Den ekonomiska politiken blev också i utpräglad grad
merkantilistisk. Mot slutet av Frihetstiden inbröt emellertid en liberal riktning,
vars främste representant var den genialiske finländske prästen och
riksdags-politikern Anders Chydenius (1729—1803), som genom en serie broschyrer vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free