- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
528

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Nationalekonomi och sociologi. Av Eli F. Heckscher och G. F. Steffen (Sociologi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

528 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

1765—66 års riksdag bröt staven, över hela den rådande ekonomiska politiken.
Han var i de flesta frågor mera radikal individualist än t. ex. Adam Smith och
är genom såväl självständigheten och konsekvensen i sin åskådning som sin
ovanliga framställningskonst Sveriges märkligaste nationalekonomiska skriftställare.
Under Gustav TTT:s tid (1772—$2) upphör till stor del den ekonomiska
litteraturens blomstring, men fysiokraterna få nu ett visst inflytande särskilt på
Konungens rådgivare Karl Fredrik Scheffer (1715—86), vilket i sin ordning
återverkar på näringspolitiken.

Ej heller under 1800-talets förra hälft får den ekonomiska litteraturen så stor
betydelse som under Frihetstiden. Intresset tillgodoses främst genom
översättningar, först av tyska, sedan av franska liberala nationalekonomers arbeten. De
praktiska problemen framkalla dock arbeten av bl. a. »riksprosten» F. B. von
Schwerin (1764—1834) och M. F. Björnstjerna (1779—1847), — båda
särskilt i kredit- och finansfrågor — vidare statssekreteraren K. D. Skogman
(1786—1856; han utgav 1845—46 »Anteckningar om rikets ständers bank»,
n. v. Riksbanken, världens äldsta sedelbank) samt de handelspolitiska författarna
Knut Bonde (1815—71) och K. M. Rydqvist (1806—84). Dessa voro i
allmänhet icke behärskade av den ekonomiska liberalismen. Även vid
universiteten höll sig en halvt merkantilistisk åskådning kvar, delvis med tillsatser av
mycket modern socialpolitisk beskaffenhet, detta särskilt under inflytande av den
historiskt färgade svenska statsfilosofien (Höijer, Biberg, Järta och främst Geijer).
Bland universitetslärarna må främst nämnas sedermera biskopen K. A. Agardh
(1785—1859), som bl. a. bekämpade kronoskogarnas bortslumpande och som i sitt
»Försök till en statsekonomisk statistik över Sverige» (1852—63; tillsammans
med K. E. Ljungberg, 1820—1910) efterlämnat ett märkligt arbete; vidare de
tre generationerna av släkten Rabenius, av vilka de två första under nära ett
halvsekel (1792—1837) efter varandra beklädde den nationalekonomiska lärostolen
i Uppsala (mest anmärkningsvärd var den andre i ordningen, L. G. Rabenius,
1771—1846); slutligen rättshistorikern P. E. Bergfalk (1798—1890).

Omkring mitten av 1800-talet bröt den liberala åskådningen definitivt in,
närmast i sin franska form, i politiken representerad av finansministern J. A.
Gripenstedt (1813—74). Inom litteraturen märkes här främst historikern och
finanspolitikern Hans Forssell (1843—1901), en glänsande stilist, som första
gången ägnade vår ekonomiska historia (särskilt under 1500-talet) en vetenskaplig
behandling; vidare Frihetstidslitteraturens historiker, sedermera chefen för
Riksbanken J. W. Arnberg (1832—1900; »Anteckningar om Frihetstidens politiska
ekonomi», 1868).

I mitten av 1880-talet kommer slutligen den socialpolitiska riktningen till
genombrott, i allt väsentligt påverkad från Tyskland, samtidigt med den likaledes
under tyskt inflytande uppstående svenska socialdemokratien och den från
Tyskland härstammande nya protektionistiska handelspolitiken. Bärarna av den nya
riktningen, särskilt på socialpolitiska området voro Johan Leffler (1845—1912)
och Axel Raphael (f. 1850), vilka bl. a. (under fleres medverkan) utgåvo
samlingsverket »Det ekonomiska samhällslivet» (1894—1902), samt Pontus Fahlbeck
(f. 1850, prof. i statskunskap och statistik i Lund), vilken därjämte är
grundläggare av de statistiska universitetsstudierna i Sverige. Ett uttryck för det
socialpolitiska intresset var även V. E. Lorens (1857—85) donation, som dels
bekostade »Skrifter utgivna av *Lorénska stiftelsen» (1890—99), en serie
huvudsakligen socialpolitiska enquëter (17 band), dels möjliggjorde vetenskapliga
nationalekonomiska forskningar av andra slag.

Under senaste två årtionden ha de nationalekonomiska studierna visat en stark
uppblomstring i Sverige, i sammanhang med dels skapandet av ett särskilt
organ för nationalekonomiska studier, »Ekonomisk tidskrift» (1899), dels
upprättande av flera nya professurer i ämnet (vid Stockholms och Göteborgs högskolor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:29:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free