- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
529

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Nationalekonomi och sociologi. Av Eli F. Heckscher och G. F. Steffen (Sociologi) - Statistik. Av [G. Sundbärg] K. A. Edin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STATISTIK.

529

tillsatta resp. 1904 och 1903, vid Handelshögskolan 1909). Bland nu verksamma,
vid universitet och högskolor knutna svenska nationalekonomer må uppräknas
följande: David Davidson (f. 1854, prof. i Uppsala), utg. av Ekonomisk tidskrift,
liar arbetat särskilt på den teoretiska nationalekonomiens, kreditväsendets och
finansvetenskapens områden; Knut Wicksell (f. 1851, prof. i Lund), en
anhängare av den österrikiska nationalekonomiska riktningen, med matematisk
behandling av de teoretiska problemen, samt särskilt sysselsatt med penningteoriens,
finansvetenskapens och befolkningslärans problem (flera arbeten på tyska);
Gustav Cassel (f. 1866, prof. vid Stockholms högskola) har utgivit skrifter rörande
bl. a. pristeori, kapitalräntans teori, penningteori, socialpolitik, finansvetenskap
och tariffproblem (arbeten även på tyska och engelska); Gustaf F. Steffen (se
nedan); Eli F. Heckscher (f. 1879, prof. vid Handelshögskolan) har bl. a. sysslat
med ekonomisk historia, företagsorganisation och handelspolitik; Nils Wohlin (f.
1881; doc. vid Stockholms högskola) har publicerat en serie arbeten i svensk
agrarhistoria; Sven Brisman (f. 1881, doc. vid Handelshögskolan) har särskilt
ägnat sig åt penning- och bankväsen; Fritz Broek (f. 1877, doc. i Lund) har
varit verksam inom fördelningsläran; Emil Sommarin (f. 1874, doc. i Lund)

har publicerat arbeten inom den svenska socialhistorien.

* *

*



Den allmänna, teoretiska samhällsvetenskap, som benämnes sociolog-i och har
till uppgift att lägga den kunskapsteoretiska grunden för nationalekonomisk,
politisk och annan samhällsforskning samt att i ett system sammanföra
samhällsforskningens resultat, har i Sverige blivit akademiskt undervisningsämne genom
den 1901 vid Göteborgs högskola inrättade professuren i nationalekonomi och
sociologi. Professurens nuvarande innehavare, G. F. Steffen (f. 1864), har, utom
nationalekonomiska arbeten över ekonomisk-historiska, socialpolitiska och
värdeteoretiska ämnen (samtliga på tyska), publicerat en »Sociologi», även på tyska,
(1910—11) i fyra delar av huvudsakligen kunskapsteoretiskt innehåll. Bland
tidigare svenska sociologer intar Gustav Björklund (1846—1903) en framstående
plats, särskilt genom sitt arbete »Om nationernas sammanväxning» (1887).

Statistik.

Under rubriken Den officiella statistiken (sid. 202) har redogjorts för den
officiella svenska befolkningsstatistikens uppkomst vid 1700-talets mitt
(Tabellverket). Det har vid karaktäristiken av de första folkmängdstabellerna sagts, att
de bilda epok både i Sveriges och i hela världens befolkningsstatistik. Då den
svenska befolkningsstatistiken redan från början framträdde med en hög grad av
fullkomning, och då dess tabellserier fortgå utan luckor, kan det med allt skäl
sägas, att den intager en verkligt unik plats. leke underligt då, att den svenska
statistiska vetenskapens märkesmän allt ifrån Tabellverkets första tid i främsta
rummet varit befolkningsstatistici, genom vilkas arbete vår befolkningsstatistik i
många fall nått den höjd, att den kunde tjäna såsom mönsterbilden och
standarden för andra länders.

Bland märkesmännen från Tabellverkets grundläggningsperiod ha redan (sid. 203)
nämnts ärkebiskop E. Benzelius d. y. (1675—1743), vilkens efter kyrkböckerna
uppgjorda prosteritabeller över födda och döda i Linköpings stift 1721—-30 i viss
mån kunna sägas ha väckt tanken på Tabellverkets upprättande, och
Vetenskapsakademiens sekreterare P. Elvius (1710—49), som kan anses som en av
tabellverksplanens organisatörer och i akademiens handlingar publicerat de första
vetenskapliga uppsatserna i svensk befolkningsstatistik. Efter Elvii tidiga död blev
den nya sekreteraren, astronomen P. Wargentin (1717—83) en av de drivande

34—1234S3. Sveriges land och folk. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free