Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Statistik. Av [G. Sundbärg] K. A. Edin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTIK.
531
vilkens historiskt-statistiska arbeten, grundade på material från 1500-talets senare
hälft, äro märkliga.
Bland den sista generationens svenska statistiska författare äro de tvivelsutan
förnämsta vetenskapliga namnen Sundbärg och Fahlbeck, bägge i främsta rummet
befolkningsstatistici, den senare dessutom även framstående statsvetenskaplig
och nationalekonomisk författare. G. Sundbärg (1857 — 1914, sedan 1910 förste
innehavare av professuren i statistik vid Uppsala universitet) har i det 1907
utkomna arbetet Hauptresultate der Bevölkerungsstatistik Schwedens 1750—1900
givit en mästerligt knapp och koncis sammanfattning och bearbetning av det
officiella befolkningsstatistiska tabellmaterialet, och därigenom givit hela denna
vetenskap rikt befruktande impulser. Såväl i detta arbete som mera fylligt i
andra (i Statistisk tidskrift, i texten till den officiella befolkningsstatistiken, i
den officiella emigrationsutredningen samt i övrigt i en mängd uppsatser och
broschyrer) har han utvecklat sina intressanta iakttagelser rörande de
demografiska problemen. Hans i emigrationsutredningens serie ingående
demografiskt-psykologiska studier, vilka dock falla utom statistikens råmärken, visa bl. a. prov
på Sundbärgs geniala fantasi och kombineringsförmåga samt äga i hög grad rent
litterära förtjänster. Genom utgivande av Aperijus statistiques internationaux
(sista uppl. 1908), en av de bästa och mest använda statistiska uppslagsböckerna,
har Sundbärg inlagt stora förtjänster om den internationella statistiken. Han
har ock fyllt det maktpåliggande värvet att planlägga och utgiva den första
upplagan av föreliggande arbete, Sveriges land och folk, samt (tillsammans med
W. Flach och H. Juhlin Dannfelt) utarbeta det av Moritz Frænckel bekostade
monumentala statistiska kartverket Sveriges jordbruk vid 1900-talets början.
P. Fahlbeck (f. 1850, 1902 (1889)—1915 professor i statskunskap och statistik
vid universitetet i Lund) införde statistiken som universitetsstudium i vårt land.
Hans alltjämt mycket uppmärksammade statistiska huvudarbete är Sveriges adel
(1898—1902, tysk upplaga i sammandrag 1903). Bland hans övriga arbeten
må särskilt nämnas Sveriges nationalförmögenhet (1891) och Den statistiska
typen (1897; jfr f. ö. under Nationalekonomi).
Rörande svenskt statistiskt författarskap i övrigt kan nämnas följande. Av
svenska statistiska författare från äldre tid säges J. Gråberg till Hemsö (1776—
1847) ej obetydligt ha bidragit till väckande av intresse för statistisk forskning
i Italien, där han länge var bosatt. Av nyare, icke officiella arbeten, märkas
omfattande statistiska handböcker över Sverige av K. G. af Forsell (1783—1848),
K. A. Agardh (1785—1859) och K. E. Ljungberg (1820—1910), vilka senare
bägge gemensamt utgåvo det ryktbara arbetet Försök till en statsekonomisk
statistik över Sverige (1852—63); vidare de av E. Sidenbladh (1836—1914,
överdirektör för Statistiska centralbyrån 1879—1901) utgivna statistiska handböckerna till
världsutställningarna i Wien 1873. Philadelphia 1876 och Paris 1878. För
utställningen i Chicago 1893 utgavs en liknande publikation av S. A. Löf ström
(1847—98).
Sveriges statistiska litteratur har under senare åren vunnit betydligt i
omfattning och intresse. Detta sammanhänger givetvis med införandet av statistiken
såsom särskilt universitetsstudium (genom P. Fahlbeck; jfr ovan) samt tillkomsten
av en betydande stab av skolade ämbetsstatistici i samband med det växande
kravet på en löpande tillförlitlig redovisning av landets sociala och ekonomiska,
värden samt på omfattande specialutredningar såsom grundval för reformer inom
lagstiftning och förvaltning.
Cheferna för de statistiska huvudverken — Statistiska centralbyrån,
Kommers-kollegii näringsstatistiska avdelning och Socialstyrelsen (i dess egenskap av organ
för den omfattande sociala statistiken) — äro L. Widell (f. 1870), I. Flodström
(f. 1856) och H. Elmquist (f. 1871), vilka samtliga, i samband med och även.
utom sin ämbetsverksamhet, utövat ett mångskiftande statistiskt författarskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
