Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Statistik. Av [G. Sundbärg] K. A. Edin - De medicinska vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DB MEDICINSKA VETENSKAPERNA.
533
Av de statistiska byråerna eller avdelningarna inom de förvaltande verken är
den näringsstatistiska byrån i Kommerskollegium, såsom nämnts, den mest
betydande. —• Här må utom Flodström, vilken nedlagt sitt mest betydande arbete
i en serie brett anlagda finansstatistiska utredningar, anföras Hj. Gullberg (f.
1847), som bland annat nedlagt ett mångårigt arbete inom kommittéer, där
särskilt handelsstatistisk sakkunskap varit påkallad, oeh K. Key-Åberg (f. 1861,
numera chef för Svenska arbetsgivareföreningens statistiska byrå), som planlagt
och verkställt en mängd omfattande utredningar i samfärdsel-, industriella och
sociala m. fi. frågor.
Sveriges hittills enda kommunalstatistiska byrå, Stockholms stads statistiska
kontor, organiserades år 1905 av J. Guinchard (f. 1873), fortfarande byråns chef
samt redaktör för denna upplaga av Sveriges land och folk. Byrån, åt vilken
anförtrotts en mängd växlande uppgifter, har på den grund fått en betydande
utveckling med däremot svarande personal.
Bland statistiska författare, som äro fästa vid högskolorna, märkas N. Wohlin
(f. 1881; docent i statistik vid Stockholms högskola), vilken även medarbetat i
den av G. Sundbärg ledda officiella emigrationsutredningen och skrivit
betydelsefulla arbeten inom flera grenar av den statistiska forskningen
(jordfördelningsstatistik, lönestatistik m. m.), K. A. Edin (f. 1880; docent i statistik vid
universitetet i Uppsala), som bl. a. utfört ingående bostadsstatistiska
undersökningar, saint Eli F. Heckscher (f. 1879; professor i nationalekonomi och statistik vid
Stockholms handelshögskola). .
Den matematiska statistiken har behandlats av G. Eneström (f. 1852) samt
C. V. L. Gharlier (f. 1862; professor i astronomi vid universitetet i Lund).
Åtskilliga statistiska författare återfinnas givetvis på de specialgebit, inom vilka
deras huvudforskning fallit, varvid i främsta rummet hänvisas till avdelningarna
rörande historia, nationalekonomi och medicin m. fi. i detta arbete.
Vid åtskilliga enskilda eller offentliga institutioner, utövande en mer eller mindre
vidsträckt statistisk verksamhet, är fäst ett stort antal personer, vilka i tjänsten
eller vid sidan av densamma gjort viktiga inlägg i den statistiska forskningen.
Ett uppräknande av namn på denna plats skulle föra väl långt. Den
förteckning över medarbetare, som återfinnes i början av detta arbete, torde lämna en
rätt fullständig redogörelse för hithörande forskare.
De medicinska vetenskaperna.
Genom den utbildning, de svenska läkarna erhållit under framstående lärare
och klinici, har den svenska läkarbildningen nått en utveckling, som fullt kan
mäta sig med den, som erhålles i de stora kulturländerna, och även den svenska
vetenskapliga forskningen å medicinens område har ett väl grundat anseende
i utlandet. I alla delar av vårt land ha ock under de två sista decennierna
utmärkta sjukhus med stor frikostighet blivit uppförda.
Anatomiens utveckling har i Sverige, liksom i andra länder, varit nära
förenad med läkekonstens, för vilken kännedomen om människokroppens byggnad
är grundläggande. Den första undervisning i anatomi, som finnes omnämnd,
ägde rum vid 1600-talets början i bröderna J. och P. Rudbeckius’ privata
medicinska skola i Uppsala. År 1613 tillsattes den första medicine professuren i
Uppsala, då J. Chesnecopherus (1581—1635) blev professor »i fysiologien».
År 1624 inrättades där den andra professuren i medicinen, vartill nämndes J.
Franck (1590—1661), som länge ledde undervisningen i anatomien. Ännu
fanns dock ingen anatomisal, och fördomen mot dissektion av människolik lade
stora hinder i vägen. Olof Rudbeck d. ä. (1630—1702) blev den egentlige
banbrytaren för den anatomiska vetenskapen i Sverige. Denne snillrike, kraftfulle
och mångsidige man, som genom sina upptäckter på kylus- och lymfkärlssyste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
