Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - De medicinska vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
mats område redan i unga år vann stor ryktbarhet, var den förste, som lyckades
i vårt land införa dissektioner av människolik; för att minska folkets ovilja
ägde därvid stora högtidligheter rum. Samtidigt med O. Rudbeck verkade i
Uppsala P. Hoffvenius (1630—82), märklig även för sin undervisning i
anatomien. Bland senare anatemer vid Uppsala universitet må här nämnas A.
Murray (1751—1803), framstående lärare och författare, och F. E. Sundewall
(1811—81), vilken upprättade det anatomiska museet. E. Clason
(1829—-1912) har fullkomnat museet och utgivit åtskilliga anatomiska skrifter. I.
Sandström (1852—89) upptäckte glandula parathyreoidea. J. A. Hammar
(i. 1861) leder undervisningen i histologi och embryologi och har utgivit
talrika arbeten inom dessa vetenskapers områden, framför allt om tnymuskörteln
och lymfcellerna samt embryots organ; J. V. Hultkrantz (f. 1862) förestår,
jämte M. Ramström (f. 1861), undervisningen i makroskopiska anatomien och
har framför allt ägnat sig åt studiet av ledgångarna och antropologien, under
det den sistnämndes forskning mest ägnats åt bukhålans nervsystem.
Olaf Rudbeck d. ä.
1 Stockholm stod undervisningen i anatomi alltsedan 1600-talets slut under
Collegium medicum. Bland lärarna märktes Urban Hjärne (1641—-1724), L.
Roberg (1664—1742), Abraham Bäck (1713—95), Roland Martin (1726—88),
kirurgen Olof af Acrel (1717—1806) ävensom A. J. Hagströmer (1753—1830),
under vars tid Karolinska institutets reglemente fastställdes 1815 och 1822.
År 1824 förordnades Anders Retzius (1796—1860) till professor i anatomi och
fysiologi samt blev 1830 utnämnd därtill och till inspektor för läroverket;
undervisningen i anatomisalen ordnades, och kring honom samlades en
skara intresserade lärjungar och kolleger; såväl anatomien som medicinens
övriga grenar togo ny fart. I motsats mot den då ännu allmänt rådande
naturfilosofi ska och spekulativa riktningen blev institutet en härd för den
nya åskådningen, enligt vilken naturiakttagelsen är det väsentliga och
medicinen, på grundval av anatomi och fysiologi, även är en naturvetenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
