Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - De medicinska vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
kemiska spörsmål, N. J. Berlin (1812—91) och S. Jolin (f. 1852), vilka mest
ägnat sig åt den farmaceutiska kemien och åt farmakopéarbeten, medan K.
A. H. Mörner (f. 1854) gjort viktiga rön om vissa äggvite- och slemämnens
samt om i kroppen förekommande färgämnens kemi m. m.; — i Lund:
norrmannen Ivar Bang (f. 1869), bekant bl. a. genom arbeten över fettämnenas
kemi, över sockerbildningen i kroppen m. m. — Landets tre medicinska
fakulteter äga kemiska laboratorier, och undervisningen i medicinsk kemi står
hos oss högre än i de flesta andra länder.
Läkemetlelsläran (farmakologien), förr odlad samman med
naturalhistorien och särskilt botaniken av en Urban Hjärne (1641—1724), en Linné
(1707—78), A. J. Retzius (1742—1821), G. Wahlenberg (1780—1851), P. F.
Wahlberg (1800—77) m. fi., ävensom i senare tid av O. T. Sandahl (1829—
94) och R. F. Fristedt (1832—93), har sedan 1890-talets början även här
bedrivits i modern riktning såsom en experimentell vetenskap; vid Karolinska
institutet av C. G. Santesson (f. 1862), som studerat åtskilliga gifters
verkningar; i Uppsala av M. Elfstrand (f. 1859), som bl. a. utgivit en lärobok
i farmakologi; i Lund av engelsmannen E. Överton (f. 1865), bemärkt för
sina arbeten över narkosens teori, över den fysikaliska kemiens tillämpning
på fysiologien och farmakodynamiken o. s. v. — Vid landets tre medicinska
läroverk finnas särskilda farmakologiska laboratorier.
De endast delvis på exakt forskning grundade patologiska systemen på
1600-och 1700-talen samt i början av 1800-talet hade representanter även inom den
svenska medicinen, av vilka den siste var Israel Hwasser (1790—1860). Den
patologisk-anatomiska skolan i Paris i början av århundradet, vilken för alltid
Magnus Huss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
