Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - De medicinska vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
namn. Såsom professorer i kirurgi verka f. n. vid Karolinska institutet i
Stockholm: J. V. Berg (f. 1851) och J. Åkerman (f. 1861). I Lund verkar
som klinisk kirurg J. Borelius (f. 1859) och i Uppsala G. Ekehorn (f. 1857).
Det vackraste vittnesbördet om kirurgiens uppblomstring i Sverige under
den senare tiden lämnar den mängd moderna, offentliga sjukhus, som med stora
offer från det allmännas sida uppförts i skilda delar av landet, och vilka
förestås av väl skolade och vetenskapligt intresserade kirurger.
Förlossningskonsten räknar i Sverige sin första vetenskapliga
höjning från 1600-talets slut, framför allt genom J. van der Hoorn (1662—
1724). Särskild professur i obstetrik upprättades vid Collegium medicum
1761, och genom dess förste innehavare D. von Schulzenheims (1732—1823)
energiska åtgöranden bragtes (1775) det Allmänna barnbördshuset till stånd.
P. G. Cederschiöld (1782—1848) bidrog verksamt till såväl den obstetriska
läkarbildningens som barnmorskeundervisningens förbättrande.
Efter inrättandet av Södra barnbördshuset i Stockholm flyttades den
huvudsakliga barnmorskeundervisningen dit och den obstetriska undervisningen
för läkare ordnades på ett för sin tid mönstergillt sätt av den förträffliga
läraren professor A. Anderson (1822—92). Vid hans utnämnande till
professuren kombinerades för första gången i Sverige gynekologien med
läroämnet obstetrik. Den operativa gynekologiens införande skedde dock senare främst
genom S. Sköldberg (1838—72) och W. Netzel (1834—1914). Såsom
professorer och lärare i obstetrik och gynekologi tjänstgöra f. n.: vid Karolinska
institutet M. Salin (f. 1851), F. Westermark (f. 1853), Hj. Forssner (f. 1873)
och E. Ahlström (f. 1877); i Uppsala: C. T>. Josephson (f. 1858) samt i Lund
G. E. Essen-Möller (f. 1870).
Undervisningen av barnmorskor meddelas numera vid särskilda läroverk
i Stockholm, Göteborg och Lund. Rättighet att utföra instrumentala
förlossningar meddelas den svenska barnmorskan först efter genomgående av
särskild kurs och examination.
Den vetenskapliga ögonläkekonstens anor i vårt land kunna räknas
från K. Fr. Ribe (1708—64). Den uppblomstring, som oftalmologien visade
under 1700-talets senare hälft, följdes av en 50-årig dekadans. Dess
pånyttfödelse kan räknas från den tid, då K. J. Rossander i Stockholm 1857 och M.
K. Löwegren (f. 1836) i Lund 1868 återupptogo systematisk undervisning i
detta ämne.
Än bättre villkor för oftalmologiens studium inträdde, då ämnet helt skildes
från kirurgien och erhöll egna målsmän vid alla tre läroverken.
I Stockholm blev J. Widmark (1850—1909) 1891 den förste professorn i
ögonläkekonst och gjorde sig känd genom flitig forskning särskilt beträffande
ljusets inflytande på ögat. I Uppsala verkar A. Gullstrand (f. 1862) sedan
1894 och har genom epokgörande undersökningar över ögonmediernas
brytningslagar förvärvat sig anseende såsom en av samtidens främste oftalmologer
och fysici (Nobelpris i medicin 1911). I Lund blev J. A. Dalén (f. 1866) I
öwe-grens efterträdare 1906, men flyttades efter Widmarks död till Stockholm.
Hans efterträdare i Lund blev G. Ahlström (f. 1862). I Stockholm verkar
också såsom framstående specialist E. Nordenson (f. 1847).
öron-, näs- ocli halssjukdomarna ha helt nyligen och ännu
endast vid Karolinska institutet utbrutits ur kirurgien såsom skilt
undervisningsämne. Reformen förbereddes under ett 10-årigt provisorium, under
vilket E. Stangenberg (f. 1860) verkade såsom lärare i detta ämne. År 1912
besattes Sveriges första professur i otiatrik med G. Holmgren (f. 1875).
Radiologiens hastiga utveckling har också inom vårt land på senaste
tid framkallat upprättandet av särskilda därför avsedda institutioner vid
många av landets större sjukhus och särskilt i samband med de kliniska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
