- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
552

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Botanik. Av H. Hesselman - Lantbruksvetenskap. Av [H. L. O. Winberg] rev.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

552

IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

(f. 1877). Vid Statens skogsförsöksanstalt finnes en särskild naturvetenskaplig
avdelning för studiet av skogarnas biologi; botaniska undersökningar ha där
utförts av G. Andersson, H. Hesselman, T. Lagerberg (f. 1882) och N. Sylvén (f.
1880). Vid Mosskulturföreningen är E. Haglund (f. 1877) verksam som botanist.

Vårt land äger tvenne botaniska tidskrifter, nämligen Botaniska notiser, som
med några kortare avbrott utkommit sedan 1839, samt Svensk botanisk tidskrift
sedan 1907. Botaniska arbeten publiceras dessutom i flera lärda sällskaps
förhandlingar, framför allt i Vetenskapsakademiens handlingar och Arkiv för botanik
samt i Acta Horti Bergiani. Botaniska arbeten berörande praktiska frågor
offentliggöras i Lantbruksakademiens tidskrift, Skogsvårdsföreningens tidskrift,
Mosskulturföreningens tidskrift och Utsädesföreningens tidskrift.

Lantbruksvetenskap.

I detta sammanhang torde böra lämnas en kortare redogörelse även för det
viktiga befordringsmedel för lantbruket, som ligger i en systematiskt driven
lantbruksvetenskap. De första ansatserna till ett teoretiskt arbete i
jordbrukets tjänst spåras uti sådana anteckningar som Per Brahes (1520—90)
»Hushållsbok» (1851) eller Å. C. Rålambs (1651—1718) »Adeliga öfning»
(1690) men framträda egentligen först i mitten av 1700-talet i sammanhang
med det uppspirande intresset för ekonomi och naturvetenskap. Under det
Jakob Faggot (1699—1777), överdirektör vid lantmäteriet,
Vetenskapsakademiens sekreterare 1742, genom sina berömda skrifter »Svenska lantbrukets
hinder och hjälp» (1746) samt »Om allmänna tillståndets sjukdom och bot»,
det senare ett i tjänsten avgivet betänkande, gav uppslaget till det
epokgörande storskiftet och enskiftet, och Jonas Alströmer (1685—1761) och hans
söner genom föredrag och skrifter gåvo nya impulser åt landets
husdjursskötsel, verkade finnarna A. Gadd (1727—97) och P. J. Bladh (1746—1816) i
samma riktning, och Joh. Fischerström (1735—96), ledamot av
Vetenskapsakademien, utgav sin »Nye svenske economiske dictionnaire» (1779—92) samt
»Påminnelser vid Sveriges allmänna och enskilda hushållning» (1761). Under
tiden hade dock vid universiteten i Uppsala och Lund lärostolar i ekonomi
åren 1741, 1750 och 1759 blivit upprättade, utan att dock härav något
egentligt inflytande kan spåras.

Men även naturvetenskapens stormän i denna tid började rikta sin
uppmärksamhet på frågor rörande vår modernäring. Karl v. Linné (1707—78), vars
skrifter ofta innehålla iakttagelser från jordbrukets område, behandlade särskilt
»de inhemska växter, som i brist av säd kunde användas till bröd och
matberedning», och hans lärjunge And. Joh. Retzius (1742—1821) fullföljde hans
arbete genom »Försök till en flora æconomica» samt riktade husdjurens historia
genom sina »Studier över hornboskapen» efter de zoologiska fynden i Skånes
torvmossar. Längre fram är det J. J. Berzelius (1779—1848), som genom sina
föreläsningar i djurkemien (1806—08) verkar grundläggande på detta område,
över huvud kan frihetstiden framvisa en ganska rik litteratur och stundom
verkligt framstående strävanden på jordbruksvetenskapens område. Ett
bemärkt rum i detta avseende intager J. G. Wallerius (1709—85), professor i
kemi, som genom sin skrift »Åkerbrukets kemiska grunder» är
grundläggande såsom agrikulturkemist och långt före sin tid. I en annan avhandling
lämnar han en ganska fullständig jordartslära och visste även tillämpa sina
lärosatser såsom praktisk jordbrukare, för vilka han redogjort uti »Observationer
vid åkerbruket under 30 år».

Uti de av Vetenskapsakademien utgivna »Ekonomiska Annalerna» publicera-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free