- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
557

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Skogsvetenskap. Av A. Wahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGS VETENSKAP.

557

Skogsvetenskap.

Skogen blev jämförelsevis sent föremål för vetenskaplig forskning. Ehuru
redan under 1400- och 1500-talen skogshushållningen berörts i utländska
»hushållsböcker» exempelvis i den av Petrus de Chrescentiis år 1300 författade men
först 1471 tryckta »Ruralium commodorum», så dröjde det ända till början av
1700-talet innan självständiga arbeten rörande skogshushållning sågo dagen, och
skedde detta nästan samtidigt i Frankrike, Tyskland och Sverige. I vårt land
var det, såvitt man vet, den inom industriens område så verksamme Jonas
Alströmer (1685—1761), som gjorde början med en år 1727 utgiven broschyr,
innehållande bl. a. »undervisning om alm, vildapel och eketräns planterande».
Av större intresse är dock det år 1736 av R. Broocman (1677—1738) författade,
ganska vidlyftiga arbetet »En fullständig hushållsbok», emedan det förutom
redogörelse för plantering m. m. innehöll det första i svenska litteraturen framlagda
förslaget till upprättande av en skogshushållningsplan. Det var emellertid först
efter Vetenskapsakademiens stiftande 1739 som skogliga spörsmål blevo
behandlade på mera vetenskapligt sätt dels i presidietal, dels i uppsatser i Akademiens
handlingar, och tog Akademien ej sällan själv initiativ till utredande av dylika
genom uppställande av prisfrågor. Vår frejdade naturforskare Karl von Linné
(1707—78) offentliggjorde exempelvis år 1748 i Akademiens handlingar en
avhandling »om skogars plantering». Vid universiteten förekommo vid denna tid även
akademiska avhandlingar och disputationer över skogsfrågor. I det något senare
(1776) bildade Patriotiska sällskapets »hushållningsjournal» upptogos likaledes
sådana till dryftande, och vid slutet av 1700-talet kan man således börja tala
om en skogsvetenskaplig litteratur, uppdelbar i flera huvudgrenar, såsom
skogsbotanik, skogszoologi, skogsskötsel, skogsteknologi, skogsekonomi och
skogslag-farenhet.

Under början av 1800-talet skedde en ytterligare differentiering av
skogshushållningsläran, utan tvivel framkallad av impulser från utlandet, särskilt
Tyskland, där flera på skogsvetenskapens område banbrytande män framträtt.
Såsom grundläggande för den svenska skogshushållningen kan man betrakta
den av I. A. af Ström (1778—1856) 1822 utarbetade avhandlingen »Förslag
till en förbättrad skogshushållning i Sverige», sedermera utgiven i flera
upplagor och belönad med ett statspris. Det var även på af Ströms energiska
initiativ som Skogsinstitutet kom till stånd år 1828. Med fog har man
betecknat af Ström såsom den svenska skogshushållningens fader.

Efter Skogsinstitutets tillkomst befrämjades skogsvetenskapen och dess
hjälpvetenskaper utveckling av flera vid denna läroanstalt såsom lärare för längre
eller kortare tid bundna kunniga män, bland vilka må nämnas: G. E:son
Segerdahl (1803—91), V. G. M. Thelaus (1834—80), K. A. T. Björkman (1831—
1908), K. G. Holmerz (1839—1907), A. E. Holmgren (1829—88), A. V. T.
Hahr (f. 1839), L. A. Nilsson (1850—1906), J. O. v. Engeström (f. 1844), K.
Fredenberg (f. 1857), A. Wahlgren (f. 1861), A. Maass (f. 1864), G. Grönberg
(f. 1871) V. Ekman (f. 1875), T. Jonson (1880), N. Sylvén (f. 1880) och G.
Lundberg (f. 1882). En mängd beaktansvärda undersökningar och rön inom
det skogsvetenskapliga området publicerades av skilda författare i de 1817
tillkomna Jernkontorets annaler ävensom något senare i Lantbruksakademiens
annaler och handlingar.

En kraftig hävstång till befordrande av skogsvetenskapens framsteg blev den år
1875 påpörjade Tidskrift för skogshushållning, som till år 1894 redigerades
av A. Cnattingius (1839—97), därefter till dess upphörande 1903 av K. G.
Holmerz. Dess verksamhetsområde övertogs och har vidare utvidgats av den
sistnämnda år bildade Skogsvårdsföreningens tidskrift, vars redaktör allt sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free