Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Astronomi. Av Karl Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
skenets inflytande på magnetnålen. — Är 1753, samma år som den
gregorianska tidräkningen infördes i Sverige, upprättades observatorierna i
Stockholm1 och Lund. P. Wargentin (1717—83) blev den förste direktören för
observatoriet i Stockholm. Han utövade en omfattande observationsverk
-samhet, bestämde observatoriets latitud och dess longitudsskillnad från Paris,
deltog år 1751 jämte observatörer i Cap, London och Berlin i
korresponderande observationer tiil bestämning av solens och månens parallaxer samt
observerade i Stockholm venuspassagerna åren 1761 och 1769. Den
ryktbarhet, som han bland sina samtida åtnjöt, grundade sig dock förnämligast på
de tabeller för jupiterssatelliterna, som han konstruerade.
Anders Celsius.
Vid 1800-talets början gav D. Melanderhjelm (1726—1810) i Uppsala
initiativ till en ny gradmätning i. Lappland (1801—03), vilken utfördes av
J. Svanberg (1771—1851). Några decennier senare (1850—51) efterföljdes
denna av en skandinavisk-rysk gradmätning från Torneå till Fuglenæs (nära
Hammerfest i Norge), utförd av N. H. Selander (1804—70) i Stockholm,
J. M. Agardh (1812—62) i Lund och D. G. Lindhagen (1819—1906), den
sistnämnde då anställd vid Pulkova observatorium och deltagande såsom ryskt
ombud. Senare anställd vid Stockholms observatorium, utförde Lindhagen
jämte Fearnley i Kristiania och Schjellerup i Köpenhamn
longitudsbestäm-ningar mellan observatorierna i Stockholm och nämnda städer. — Alltifrån
århundradets början omfattades geodetisk-topografiska arbeten i landet med
stigande intresse. S. A. Cronstrand (1784—1850) och K. P. Hällström
(1774—1836) deltogo verksamt däruti genom utförande av astronomiska
ortsbestämningar för kartverket över Sverige. Selander och ännu mera P. G.
Rosén (1838—1914), som var professor vid Generalstabens topografiska av-
1 Grundstenen till Stockholms observatorium lades 1748 och observatoriet invigdes 1753.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
