- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
580

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Astronomi. Av Karl Bohlin - Meteorologi och hydrografi. Av N. Ekholm och A. Wallén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

580 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

siker och har inlagt förtjänst genom sina studier beträffande natriumlinjens
framträdande i kometspektra såsom ock genom en längre serie
precisionsbestämningar av metallernas spektra i den elektriska ljusbågen.

Meteorologi ocli hydrografi.

Från äldre historiska tider finnas för Sverige blott några strödda uppgifter om
tider av ovanlig värme eller köld, väta eller torka, god eller dålig årsväxt o. s. v.,
ur vilka några klimatiska data kunna ungefärligen uppskattas. De äldsta
regelbundna meteorologiska iakttagelser, som utförts på något ställe inom Sveriges
nuvarande gränser, äro de, som den berömde danska astronomen Tyko Brahe
lät anställa åren 1582—97 vid sitt observatorium å Uranienborg på ön Yen, som
tillhörde Danmark till år 1658. De första av svenskar utförda regelbundna
meteorologiska iakttagelserna anordnades mellan 1720 och 1740, med understöd
av Vetenskapssocieteten i Uppsala, av E. Burman (1692—1729) och A. Celsius
(1701—44), först i Uppsala och sedan på åtskilliga andra ställen i Sverige. Men
bristen på noggranna termometrar minskade betydligt värdet av dessa
iakttagelser. Först omkring mitten av 1700-talet, sedan Celsius och Linné givit
termometern dess nuvarande gradering, inträdde ett bättre förhållande. Från Uppsala
äga vi tämligen goda iakttagelser sedan 1739 (med åtskilliga luckor), från
Stockholm sedan 1754 och från Lund sedan 1740. Även barometer och regnmätare
användes, men efter vår tids fordringar ha de med dessa instrument utförda
iakttagelserna föga värde.

Redan dessförinnan hade svenska forskare undersökt frågan om sambandet
mellan vattenståndet i floderna och insjöarna samt väderleken, ävensom landets
höjning eller den s. k. vattenminskningen. U. Hjärne (1641—1724) väckte
denna fråga år 1694. E. Swedenborg (1688—1772) och D. Tiselius (1682—1744)
sysselsatte sig därmed omkring 1720, och B. Wassenius (1.687—1771) har i flera
uppsatser lämnat en väsentligen riktig förklaring av detta samband, grundad på
mångåriga iakttagelser av väderleken och sjön Vänerns vattenstånd. Alltifrån
senare hälften av 1700- och förra hälften av 1800-talet finnas flera tämligen
fullständiga serier av vattenståndsmätningar i några av våra största vattendrag.

På uppmaning av det 1780 stiftade »Societas palatina» i Mannheim anordnade
Vetenskapsakademien 1785 regelbundna meteorologiska iakttagelser vid de
förnämsta läroverken i riket under ledning av lektorerna i matematik. På detta
sätt ha värdefulla, mångåriga iakttagelseserier tillkommit, vilka dock förete många
luckor. Även enskilda personer hava från denna tid utfört högst värderika
iakttagelser.

Ären 1848—52 inrättade A. Erdmann (1814—69) i samarbete med J. H.
Kreuger (1782—1858) regelbundna meteorologiska och hydrografiska iakttagelser
vid tjugu stationer, nämligen Skeppsholmen i Stockholm, Kungsholmen vid
Karlskrona samt 18 fyrar, däribland 11 försedda med en av Kreuger konstruerad
vindmätare. År 1850 ställdes dessa iakttagelser under Vetenskapsakademiens
inseende. År 1858 upprättade E. Edlund (1819—88) ett system av s. k. andra
klassens stationer, med meteorologiska iakttagelser tre gånger dagligen på
barometer, torr och våt termometer, vindens riktning och styrka, molntäcke,
nederbörd, dimma, dagg, rimfrost, åska, norrsken m. m. samt avläsning av
maximi-och minimitermometer och uppmätning av nederbördsmängden en gång i dygnet,
vilka iakttagelser alltsedan enligt nästan oförändrad, ehuru efter hand något
utvidgad, plan fortgått, under det nya stationer småningom tillkommit. Från
och med 1873 stå dessa under ledning av den detta år inrättade Meteorologiska
centralanstalten i Stockholm, vilken står under Vetenskapsakademiens inseende
och vars uppgift är dels att övervaka, bearbeta och publicera de under dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free