Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Meteorologi och hydrografi. Av N. Ekholm och A. Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
upprättades av Stockholms naturvetenskapliga förening under medverkan av
Vetenskapsakademien vid Vassijaure naturvetenskapliga station nära Riksgränsens
järnvägsstation ett .första klassens meteorologiskt observatorium, bekostat av
mecenater, vilket var i verksamhet där till slutet av 1912, då det flyttades till
Abisko vid Torne träsk. Iakttagelserna äro utförda och bearbetade av B. Rolf
(f. 1885) m. fi. Från hösten 1913 till hösten 1915 gjordes i Abisko med s. k.
pilotballonger ett stort antal mätningar av de övre luftströmmarnas riktning och
hastighet ända till mer än 15 km:s höjd. För utforskande av de meteorologiska
förhållandena i de lappländska högfjällen har A. Hamberg (f. 1863) dels på egen
bekostnad, dels med statsunderstöd inrättat flera stationer med självregistrerande
instrument på olika höjd över havet norr om Kvikkjokk; den högsta ligger på
Pårtetjåkko 1 850 meter över havet; på själva toppen 2 003 m. ö. h. har han
även försökt upprätta ett dylikt, men måst indraga det, emedan den tidtals
oerhört starka rimfrostbildningen satte instrumenten ur tjänst.
År 1915 var antalet stationer i Sverige, vid vilka utfördes meteorologiska
iakttagelser följande: 3 första klassens stationer, en i Uppsala och en i Abisko
och en på Pårtetjåkko; 5 stationer med mer eller mindre fullständiga
registrerings-instrument, 3 i Stockholm, en i Lund och en i Kiruna; 68 andra klassens stationer
(varav 11 enskilda och 21 fyrar); dessutom 170 temperaturstationer; vid alla dessa
uppmättes också nederbörden, varjämte funnos 439 nederbördsstationer, således
tillhopa 685 dylika (varav 22 fyrar); varjämte snötäckets tjocklek och vattenvärde,
isläggning och islossning, åskväder, fenomen inom växt- och djurvärlden, som bero
av väderleken, såsom tiden för växternas blomning och fruktsättning, trädens
löv-sprickning och lövfällning, för åkerbruket, såsom sådd och skörd m. m., för
flyttfåglarnas ankomst och bortflyttning, för reptiliers och insekters framkomst
m. m. iakttogos och antecknades på ett stort antal stationer.
Undersökningar över Sveriges klimat äro publicerade af F. V. Ehrenheim
(1753—1828), Edlund, Rubenson, Hildebrandsson, H. E. Hamberg, N. Ekholm.
m. fi. samt i dynamisk meteorologi av Hildebrandsson, H. E. Hamberg, N.
Ekholm m. fi. Flera av dessa undersökningar hava funnit praktisk användning,
bland annat vid Meteorologiska centralanstaltens väderlekstjänst. I praktiskt
avseende betydelsefulla torde också de undersökningar bliva, som O. Pettersson
(f. 1848) och Hildebrandsson påbörjat rörande växelverkan mellan
medelförhållandena i väderleken på vitt skilda orter, den förre i samband med
hydrografiska arbeten, den senare enligt en rent meteorologisk metod. För den
dynamiska meteorologien och hydrografien viktiga undersökningar ha utförts av
V. F. K. Bjerknes (f. i Kristiania 1862; lärare vid Stockholms högskola) samt
hans lärjungar V. V. Ekman (f. 1874) och J. V. Sandström (f. 1874).
Av stor betydelse för meteorologien ha de vetenskapliga expeditioner varit,
som med understöd av mecenater och till någon del statsmedel anordnats av
svenska forskare, i synnerhet sedan A. E. Nordenskiöld (1832—1901) hade den
lyckliga idén att 1872—73 utrusta sin övervintringsstation vid Mosselbay på
Spetsbergen till ett första klassens observatorium, liksom också »Vegas»
övervintringsstation vid Pitlekaj 1878—79. Vidare ha vi att nämna den
fysika-lisk-meteorologiska station vid Kap Thordsen på Spetsbergen 1882—83 under
N. Ekholms ledning, som utgjorde svenskarnas bidrag till den internationella
polarforskning, som samtidigt utfördes av svenskar, norrmän, danskar, holländare,
tyskar, österrikare, ryssar, engelsmän, fransmän och nordamerikaner 1882—84.
Värdefulla meteorologiska iakttagelser utfördes vidare under A. G. Nathorsts (f.
1850) polarfärd till Spetsbergen och Kung Karls land 1898 samt till nordöstra
Grönland 1899, under svenska gradmätningsexpeditionen på Spetsbergen 1899—
1900 vid Treurenberg bay av J. Westman (f. 1867), under O. Nordenskjölds (f.
1869) sydpolsexpedition 1901-—03 vid Snow Hill söder om Kap Horn samt
av S. Hedin (f. 1865) under hans forskningsresor i Asien 1894—97, 1899—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
