Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetarnas arbets- och löneförhållanden. Av B. Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARNAS ARBETS- OCH LÖNEFÖRHÅLLANDEN.
595
Det svenska jordbrukets övervägande småbruksstruktur förklarar även, att
inom detsamma de sociala begreppen arbetsgivare och arbetare äro tämligen svagt
utpräglade och avgränsade. Av de c:a l-i milj. personer, vartill jordbrukets
arbetande befolkning ovan uppskattats, utgöras över 750 000 av män. Bland
dessa arbetare i ekonomisk bemärkelse ingå dock antagligen inemot 270 000
självständiga företagare, nämligen ägare och brukare av bondgårdar, torp och
småbruk, vilka antingen såsom arbetsgivare själva deltaga i arbetet eller också
i egenskap av »självförsörjare» driva sin näring utan annan arbetshjälp än
familjemedlemmarna. Dessa senare utgöras av söner, mågar o. d. till ett antal av
c:a 200 000, vilka i regel utan egentlig arbetslön biträda vid gårdsbruket.
Återstående ungefär 280 000 personer skulle sålunda representera den egentliga
manliga lantarbetarklassen, som har sin huvudsakliga inkomst av lönarbete hos andra.
Torpstuga
Rörande de förhållanden, under vilka denna stora arbetarklass lever och
verkar, föreligga upplysningar i en av Socialstyrelsen publicerad serie av
undersökningar. Av dessa framgår, att lantarbetarnas arbetstid, med frånräknande av
raster, i genomsnitt utgör c:a I0V2 timmar pr dag under sommaren, medan den
under årets mörkare del avsevärt förkortas. Överallt är dock arbetstiden längre
för de personer, som hava kreaturens vård om händer, och jämväl för egentliga
jordbruksarbetare är den ingalunda densamma i olika landsdelar. Sålunda torde
arbetstiden vara jämförelsevis kort i östra och södra Sverige men relativt lång
i landets västra och norra delar.
Särskilt i sistnämnda trakter och i allmänhet på mindre egendomar synes
dock mångenstädes ingen bestämd arbetstid inom jordbruket förekomma, utan
rättas dess längd i varje särskilt fall efter arbetets art och krav. Här är också
i regel övertidsarbete okänt som något, för vilket särskild ersättning fordras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
