- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
604

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetarnas arbets- och löneförhållanden. Av B. Nyström - Organisationsväsen - Arbetarnas fackorganisationer av O. Järte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

604

V. S AMHÄLLSRÖRELSER.

som kroppsarbetare. Dessa statsarbetare bilda dock ingen homogen massa, utan
äro uppdelade i ett stort antal grupper, avgränsade genom av arbetets växlande
art och ansvar betingade skiljaktigheter i anställningsform samt löne- och
arbetsvillkor. Högst på skalan stå statsbanornas ordinarie linjepersonal,
Telegrafverkets reparatörer o. a. i de flesta fall med tjänstemän jämställda kategorier
med fast anställning, pensionsrätt och lön efter av Kungl. Maj:t och Riksdagen
fastställda stater. Statsarbetamas lägsta skikt bildas av de arbetare, som mera
tillfälligtvis anställas av statsmyndigheter för utförande av banarbeten och
järnvägsbyggnader, framdragande av telegraf- och telefonlinjer samt ny- eller
ombyggnad av kraftverk, kanaler o. d. Dessa arbetare hava till stor del arbete
endast under vissa tider av året (i regel under sommarsäsongen), och deras
arbetstid och arbetslön fastställes merendels av vederbörande förvaltning inom
ramen av på den allmänna arbetsmarknaden rådande villkor och pris. Med
hänsyn därtill, att arbets- och löneförhållandena för deras vid enskilda järnvägar
(personal c:a 20 000), telefonföretag och kraftverk anställda yrkeskamrater i stor
utsträckning regleras genom kollektivavtal, hava särskilt från dessa mera
tillfälliga stats arbetares sida krav höjts på en organiserad medverkan från
personalens sida vid arbetsvillkorens fastställande, vilka krav allt mer börjat vinna
beaktande.

De i kommunernas tjänst direkt anställda arbetarna utgjorde år 1911, enligt
en av Svenska stadsförbundet föranstaltad utredning, c:a 12 000, varav inemot s/s
kommo enbart på städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. Bland
dessa kommunalarbetare kunna efter arten av de verk och arbeten, vid vilka de
äro anställda, urskiljas flera olika huvudgrupper.

Under sommaren hava ungefär 5 300 arbetare sysselsättning med byggnad och
underhåll av stadssamhällenas gator, broar, hamnar, hus etc., varemot under den
mörka och kalla årstiden, då arbeten av detta slag avsevärt försvåras, närmare
en tredjedel av dessa gatu- och byggnadsarbetare permitteras. Dylikt
säsongarbete hava även de kommunalanställda trädgårds-, skogs- och jordbruksarbetarna
m. fi., vilka i januari 1911 uppgingo till icke fullt 800, men 1 juli ökats till
1 200. I motsats till vad förhållandet är med dessa arbetargrupper, synes
däremot i regel jämn sysselsättning året om beredas åt den till c:a 1 500 man
uppgående personalen vid stadssamhällenas renhållningsväsen, ävensom för de
ungefär 4 500 arbetare, som besörja driften av kommunala vattenverk,
belysningsverk och spårvägar.

Men även dessa sistnämnda mera fast anställda kommunalarbetare intaga
endast i undantagsfall samma ställning som de ovannämnda statstjänstemännen av
lägre grad, i det de i allmänhet hava lösare anställning än dessa och sakna
pensionsrätt (utom i Göteborg och Malmö). Under de senaste åren har dock
flerstädes gjort sig . gällande en tendens att förvandla belysnings-, vatten- och
renhållningsverkens kvalificerade arbetspersonal samt vissa med dessa jämställda
»stamarbetare» till ett slags kommunala tjänstemän av lägre grad, fast anställda
med årslön och tjänsteålderstillägg samt åtnjutande rätt till semester, sjukhjälp
och pension.

Organisationsväsen.

Arbetarnas fackorganisationer. Först ett kvartsekel efter
näringsfrihetens och med den storindustriens införande i Sverige vann den moderna
fackföreningsrörelsen insteg bland landets lönarbetare. Under 1880-talet
började nämligen fackföreningar att bildas inom de flesta yrken på alla
större orter. Initiativet härtill utgick i regel från socialdemokratiska or-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free