- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
606

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Organisationsväsen - Arbetarnas fackorganisationer av O. Järte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

606

V. S AMHÄLLSRÖRELSER.

och hantverk, handel och samfärdsel i Sverige torde varit organiserad, sjönk
antalet med e:a 50 % under de följande depressionsåren, huvudsakligen på grund
av de stora, kraftförödande konflikterna mot de starkt organiserade arbetsgivarna
under åren 1908—09. Massan av nyförvärvade, oskolade medlemmar föll ifrån, men
kärntruppen inom organisationerna kvarstod. På sista tiden har medlemsantalet åter
börjat ökas. Vid 1914 års slut bestod svenska fackföreningsrörelsen av 38
fackförbund om 2 037 avdelningar med tillhopa 140 503 medlemmar, varav 7 179
voro kvinnor. Till Landsorganisationen hörde härav 27 fackförbund om 1 478
avdelningar med 101 207 medlemmar eller 72 % av alla organiserade. De största
fackförbunden utanför Landsorganisationen äro järnvägsmännens och typografernas.

Folkets Hus i Stockholm.

Den svenska fackföreningsrörelsens författning är mycket demokratisk, men
bygger i stor utsträckning på det representativa systemet. Fackförbundets högsta
myndighet är kongressen, vilken, bestående av valda ombud från avdelningarna
och i regel sammanträdande vart tredje år, bestämmer förbundets stadgar och
politik samt utser den förbundsstyrelse och de tjänstemän (vanligen en
förtroendeman, en sekreterare och en kassör; i större förbund därjämte flera
ombudsmän), vilka hava högsta ledningen av förbundets angelägenheter. Avdelningarna
äro eljest självförvaltande och välja på allmänt möte sin styrelse. En lönerörelse
eller en strejk får dock i regel ej verkställas utan förbundsstyrelsens prövning
och medgivande samt dessutom av, genom hemlig omröstning utrönt, kvalificerad
majoritet därför bland avdelningens medlemmar. Landsorganisationens styrelse,
Landssekretariatet, utsett av Landsorganisationens kongress, består av sju
medlemmar, varav tre äro funktionärer; vid dess sida står Representantskapet,
sammansatt av ombud från styrelserna för de anslutna fackförbunden. Ordförande för
Landsorganisationen är sedan 1900 riksdagsmannen Herm. Lindqvist.

Fackorganisationernas ordinarie inkomster utgöras av kontingenter och
inträdesavgifter från medlemmarna. Årsavgifternas storlek för helt betalande i arbete
varande medlem växlar mellan 33 och 3 kr., inträdesavgifterna mellan 50 öre och
10 kr. pr medlem. De fackförbund, som äro anslutna till Landsorganisationen,
äro förpliktade att ålägga sina medlemmar en årlig kontingent till förbundskassan
på minst 15’60 kr. I understöd vid konflikt betalas i regel 9—15 kr. pr vecka
och medlem med tillägg för minderåriga barn. Förslå ej de ordinarie inkomsterna
härtill, pålägges medlemmarna en extra uttaxering. Under de sista femton åren
hava de svenska fackförbunden pålagt sina medlemmar i ordinarie och extra
kontingenter c:a 20 kronor om året.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free