- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
608

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Organisationsväsen - Arbetsgivarnas organisationsväsen av B. Nyström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

608

V. S AMHÄLLSRÖRELSER.

såsom Järnbruksförbundet, Textilindustriförbundet,
Sågverksförbundet, Pappersmasseförbundet o. s. v. Föreningen har haft en synnerligen
kraftig utveckling, ty medan den vid 1903 års slut endast omfattade 101
arbetsgivare med 28 924 arbetare, voro år 1915 motsvarande siffror resp. 1 113 och
171 150.

Föreningen var vid sitt första framträdande en ren försvarsorganisation med
strejkförsäkringen som bärande princip. I den mån organisationen tillväxte i
medlemsantal och kapitalkraft, började emellertid en ny fas framträda i dess
inverkan på arbetsmarknaden, i det nämligen föreningen allt mera målmedvetet
ägnade sig åt ett positivt arbete för att tillvarataga arbetsgivarintressena vid
arbetsförhållandenas reglering genom kollektivavtal. Denna förändring betecknas
genom införandet i stadgarna år 1905 av den ryktbara s§ 23», varigenom
föreningen tillförsäkrades effektiv kontroll över medlemmarnas avtalspolitik i dess
helhet, samtidigt med att denna på förhand reglerades med avseende på frågorna
om arbetsgivares rätt att ensam leda arbetet och bestämma om arbetsstyrkans
sammansättning. Sedan föreningen så gott som fullständigt lyckats genomföra
dessa principer inom av densamma kontrollerade verksamhetsområden, synes
under de senaste åren föreningens intresse särskilt hava inriktats på lönefrågorna.
År 1912 har föreningen sålunda inrättat en särskild statistisk byrå, vars förnämsta
uppgift är att möjliggöra den överblick över arbetsmarknadens prisförhållanden,
vilken är nödvändig som underlag för en målmedveten lönepolitik, som åsyftar
likformighet i avlöningssystem och tager sikte på hela yrkets intressen och icke
blott den enskilda arbetsgivarens tillfälliga fördel. — Föreningens ordförande och
verkställande direktör är sedan år 1907 Hj. von Sydow.

Från Svenska arbetsgivarföreningens arbetsfält, vilket, som nämnt, omfattar
nästan hela storindustrien, äro emellertid så gott som fullständigt undantagna
den mekaniska verkstadsindustrien och denna närstående branscher. Inom dessa
näringsgrenar verkar nämligen Sveriges verkstadsförening, vilken likaledes bildades
år 1902 och vid början av år 1915 räknade 189 medlemmar med 33 544 arbetare.
Föreningen har genom kraftig och målmedveten politik i hög grad bidragit att giva
ordning och stadga åt arbetsförhållandena inom sitt verksamhetsområde, om vilket
den vetat förskaffa sig ingående kännedom bl. a. genom den personal- och
lönestatistik, som föreningen upprättat först bland de svenska arbetsgivarorganisationerna.

Byggnadsverksamheten och därmed sammanhängande hantverksfack utgöra
verksamhetsfältet för det år 1903 konstituerade Centrala arbetsgivarförbundet, vilket
f. n. (1915) torde omfatta c:a 2 000 arbetsgivare, sysselsättande 20 000 à 30 000
arbetare.

Vid sidan av nu nämnda föreningar förefinnas i vårt land åtskilliga andra
arbetsgivarsammanslutningar, bland vilka må nämnas Svenska järnvägarnas
arbetsgivarförening, Svenska lantarbetsgivarföreningamas fullmäktige, Svenska
bok-tryckarföreningen (firmaavdelningen), Sveriges bageriidkarförening, Svenska
skräd-deriidkarföreningarnas centralorganisation samt Sveriges redarförening.

Under senare år hava gjort sig gällande starka tendenser till
centralisering inom arbetsgivarnas organisationsrörelse. Det mest betydelsefulla
resultatet härav har hittills varit inrättandet år 1910 av De svenska
arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd, varigenom organiserats samverkan i
vissa frågor mellan Svenska arbetsgivarföreningen, Centrala
arbetsgivarförbundet, Redarföreningen och Lantarbetsgivarföreningen. Nämnas må
vidare, att vissa former tillskapats för samarbete mellan några av de
svenska arbetsgivarföreningarna och motsvarande sammanslutningar i iNorge,
Danmark och Finland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free